blogg.ngn.nu

Svartsjuka

Man kan ju undra om den svartsjuke inser betydelsen i ordets sista del "sjuk"? Ja och även den första delen också; "svart", vilket ju avser att man blir så arg att man bara ser svart eller att allt ser svart ut.

Så, svartsjuka är alltså något riktigt ordentligt mörkt och sjukt? Jepp, det anser jag. Även om jag inser att det finns personer som kanske tycker att det är lite "gulligt" att deras partner är bara lite svartsjuk. Det bevisar ju att denne älskare en. Är det så? Icke, helt fel!
Att få "mörka" känslor i sitt sinne om ens partner visar intresse för någon annan än en själv, är inte ett tecken på kärlek.

Det är ett tecken på sårad egenkärlek. Personer som är svartsjuka har alla den egenskapen att de älskar sig själv mer än andra.

Och de kan inte för sitt liv förstå hur någon nära dem inte kan älska dem. Och om det inte bevisas i de mest märkliga situationer så menar den svartsjuke att det är ett bevis på att den som älskar dem inte gör det. 

Ute får man inte ens titta åt någon eventuell möjlig kärlekskonkurrent.
Att gå på fest utan denne partner är så gott som uteslutet.
Att prata om arbetskamrater (som skulle kunna vara eventuella möjliga kärlekskonkurrenter) är också ofta helt uteslutet.

Om en svartsjuk person tillåts fortsätta med sin svartsjuka kommer den garanterat att öka och har du otur blir du insnärjd i en väv av löften, gråt och tandagnissel. Kastad mellan förvirring och intensiv kärlek. Vilket sannolikt kommer att sluta i grova trakasserier och/eller våld.

Jag förbehåller mig rätten att bedöma om dessa ska läggas till. Gör jag det så kommer tillägget att "märkas" med signatur från den som föreslagit det.