<- Tillbaka

blogg.ngn.nu

 

Ångest, skräck & rädsla

 
Rädsla Är ju givetvis i allra högsta grad nödvändig och liksom fundamental (grundläggande). Utan rädsla skulle människosläktet sannolikt försvinna.
När du blir rädd så utsöndras adrenalin (bl.a.) och då slår hjärtat snabbare och du andas mer stötvis och ytligt. Du får också svårt för att koncentrera dig. Du vill fly och kroppen ställer in sig på flykt och eventuellt försvar. 
 
Skräck Nu har du blivit satt i en situation där du känner dig mer eller mindre förlamad och känslan av att döden är nära.
Inte ovanligt att kroppen reagerar med att tömma urinblåsa och tarm. Man skiter ned sig och/eller kissar på sig.
Detta har troligtvis två effekter. En fiende kanske backar p.g.a. lukten samt att det gör att kroppen faktiskt dels blir lättare och dels kan koncentrera sig på att lägga all energi på flykt och försvar. (Den här försvarsmekanismen bygger ju på antagandet att det kan vara nedärvt och då var inte byxor inbegripna).
 
Ångest Nu har vi klättrat ytterligare ett steg. Nu är du övertygad om att du kommer att dö.
Inte ovanligt med s.k. andningsförlamning. Du kan helt enkelt inte andas. Många beskriver det som ett stålband över bröstet.
Yrsel och svimning är mycket vanligt. 
Panikkänsla. Din kropp måste till varje pris försvinna ur situationen - genom någon form av flykt t.ex. att svimma, eller att "stänga av", en slags mental blockad. Kan beskrivas som första fasen i ett chocktillstånd. Det du var med om har inte hänt.

 

För att göra det hela mer dynamiskt vill jag att ni via ePost skickar in förslag på bättre formulerad text eller tillägg/kompletteringar.
Detta med psykiatri/psykologi är ju definitivt ingen exakt vetenskap.

Jag förbehåller mig rätten att bedöma om dessa ska läggas till. Gör jag det så kommer tillägget att "märkas" med signatur från den som föreslagit det.

 

Kommentarer?: nisse@ngn.nu Uppdaterad: 2008-03-01