Tillbaka   Senast uppdaterad: 2007-11-07

Cykelsemester sommaren 2003
Vänersborg - Höglekardalen (Oviksfjällen, Östersund). 75 mil - 7 (8) dagar.

Utrustningen

Dagboksanteckningar

Sammanfattning

Röd/Gul linje utförd cykeltur.


Det norra röda krysset markerar platsen där bakhjulsnavet gick sönder.


Det södra röda krysset markerar platsen där cykelkärran orsakade en olycka i en nedförsbacke, cykeln tvärstannade och jag for över styret.

 

Dagboksanteckningar

Sidor med textillustrationer Sidor med endast text
Lördag 14/6   Lördag 14/6
Söndag 15/6   Söndag 15/6
Måndag 16/6 Måndag 16/6
Tisdag 17/6 Tisdag 17/6
Onsdag 18/6 Onsdag 18/6
Torsdag 19/6 Torsdag 19/6
Fredag 20/6 Fredag 20/6
Lördag 21/6 Lördag 21/6

 

Sammanfattning
Cykelturen förde mig genom landskapen; Västergötland, Dalsland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland.

Det var en av de jobbigaste turer jag gjort. Främst beror det på att terrängen är väldigt kuperad. Det är mycket backar.

Återigen fungerade olivolja som smörjmedel i baken.

Det jag hade mest problem med, vad gäller kroppen, var vänster knä.

Cykeln ställde också till en hel del problem. Detta är jag besviken på, eftersom cykeln var så gott som ny.
Det var baknavet och ev trampnavet som krånglade. Exakt vad det beror på, har jag inte klurat ut. Men kedjesträckarna har jag plockat bort. Jag har också satt på en extra låsbricka på bakaxeln.

Större delen av turen hade jag dåligt väder. Regn eller kallt. Det tar på humöret. Jag föredrar att cykla i sol och värme.

Cykelkärran ställde också till det för mig. Tyngdpunkten ligger högt. Det får till effekt att om man kör på en kant eller ett hjul kommer ned i en grop är risken stor att kärran välter.
Det hände för mig, cykelkärrans vänstra hjul kom ned i en grop, kärran "studsade" upp och välte och på något sätt blev det tvärstopp på hela ekipaget, förutom på mig, som fortsatte över styret, ned i ett lerigt vattenfyllt dike. Tur i oturen. 

Jag hade en hel del att göra med att rätta till och reparera både kärra och cykel. Men jag fortsatte. Jag klarade mig helt utan skador.

Det som störde mig mest, vad gäller natur och geografi, var de kalhyggen jag såg norröver. Främst mellan Orsa och Sveg. Av vilken anledning måste de ställa till det så att det ser ut som  köttfärs?

Det mest fantastiska med att vara ute och cykla det är alla de djur man kan se. 
Tänk om jag hade fått se en björn i Finnmarkerna! Det hade varit nå't. Nu blev det inte så. Jag fick nöja mig med; Rävar, harar, rådjur, älgar, rovfåglar, tranor, andra fåglar, insekter och katter samt en och annan hund. Botaniken är också fascinerande. Speciellt intressant är det att studera förändringen från söder mot norr.

Tillbakavägen tillbringade jag tillsammans med hustrun i en bil. 

Toppen

Kommentarer?: nisse@ngn.nu   Uppdaterad: 2007-11-07