<< 2004

Vad händer nu? blogg.ngn.nu

>> 2006

 

2005
 
 

Jag inbillar mig att andra är lika fascinerade av hur vi ser ut inuti som jag. Så av den anledningen fortsätter jag mitt "grävande".

I det kunskapssökandet stöter jag "hela tiden" på detta med vilka nervtrådar som går på "framsida" och vilka som går på "baksidan" av en ryggmärgsnerv.

Så för att lära mig mer om just det så "grottade" jag ned mig i detta. Se redovisning 2005.01.
 
 

Bild 5.1.1


Bild 5.1.2


Bild 5.1.3


Bild 5.1.4
Mnf Motorisk (utåtledande) nervfiber.
M Muskel (del av).
Snf Sensorisk (inåtledande) nervfiber.
H Hudområde (del av).
Redovisning 2005-01. Motoriska och Sensoriska nervfibrer. Muskelinnervation och hudkänselområden.
 
 

Mellankotsdisken ligger "framför" ryggmärgen. Oftast "får" man ett diskbråck snett bakåt (se figurer i redovisning 2.2).

Det innebär att det första som "träffas" är de s.k. motoriska nervtrådarna, de som "går ut till" muskeln och "aktiverar" den.

En "gren" av ryggmärgsnerven "lämnar" den stora nervbunten direkt "utanför" ryggkotpelaren och tar vägen direkt bakåt till nackens muskler. Se bild 5.1.3.

Dessa muskler får alltså rent teoretiskt de första signalerna om att "något är fel". Och då ofta i form av "felaktiga" signaler.

Vi vet inte vilken "typ" av signaler muskeln får men vi vet hur muskeln reagerar.

Vi känner det som värk och troligtvis är det en "överspändhet" som orsakar värken. Och vi kan anta att det orsakas av en "överretning".

Nästa "steg" är att muskler "längre bort" också får felaktiga signaler. I bild 5.1.1 ser vi ett exempel på hur detta ser ut när det är ryggmärgsnerv C6 som är i kläm (röd färg).

Jag ska passa på att förtydliga följande, ju närmre den s.k. nervroten en påverkan finns, ju mer perifert (längre bort) hamnar en koncentrerad värk (punktvärk) som sedan "sprider sig".

Om "nervklämmet" kvarstår så infinner sig "steg tre", känselsensationer. I bild 5.1.1 visas med gul färg vilket hudområde som "drabbas" om ryggmärgsnerv C6 blir klämd nära nervroten.

I bild 5.1.4 visas, med gul färg (Snf), att de s.k. inåtledande, sensoriska nervtrådarna, ligger "längre bort" från en buktande disk. Men, å andra sidan, nerven utsätts ju givetvis för tryck från "kotväggen".
  
Rent generellt vågar jag mig på att påstå följande; 

A. Är det ett stort diskbråck som "exploderar" och snabbt trycker ihop nerven så får man "snabba" besvär och intensiv värk kort efter själva diskbråcket. 
Besvären tar lång tid på sig att försvinna. Dessa "patienter" kan snabbt bli "friska" om adekvat behandling sätts in (kirurgi).

B. Är det i stället en s.k. diskbuktning. En försvagad disk som "åker in och ut" lite då och då, får man mer "smygande" besvär. Ofta i form av "nackspärr", "stel i nacken", "värk i nacken" och det återkommer på samma ställe. Det är sällan detta leder till mer perifera (långre bort) besvär, ut i armar och fingrar. Eventuellt kan axelbesvär förklaras utifrån s.k. diskbukningar.

C. Är det ett diskbråck som "spricker sakta" fås också ett mer "smygande" förlopp men besvären kommer i ordningen: värk / besvär från nackmuskulatur - värk i armmuskler - känselsensationer (oftast känselbortfall) i huden på nedre delen av armen.

D. Är diskbråcket komplicerat (förstärkt) av s.k. bentillväxningar (stenos, osteofyter) så är det oftast dessa som är orsaken till den försvagade disken och i "normalfallet" försvinner inte besvären i den takt man kan förvänta sig när det är "endast" diskbråck.
 
 
  
F-kassan:

2005-02-01 kontaktade jag min vårdcentralsläkare, med anledning av att jag från F-kassan fått ”Ansökan – sjukersättning" (tidsbegränsade sjukersättning). Och de vill ha in alla handlingar före 050424.

2005-02-03 Får jag ett telefonsamtal från min arbetsgivare där de undrar om jag kan utföra ett jobb åt dem.
Visserligen skulle jobbet varit klart i september 2004 (så det vart ju lite bråttom)

2005-02-07 Kontaktade jag F-kassan och meddelade att jag börjar arbetsträna.

2005-02-08 Kontaktade jag min arbetsgivare och diskuterade upplägget.
Jag ville bl.a. veta hur det blir med resersättningar och telefonkostnader (jobbet kunde till stor del skötas hemifrån och dels var inte någon arbetsplats avsatt).

2005-02-09 Fick jag besked från F-kassan att jag kan utnyttja den s.k. "åttondelsregeln".
Den innebär att jag kan jobba, mot lön, 1 timma per dag eller 5 timmar per vecka.

Skickar meddelande till min arbetsgivare om detta samt en uppskattning från min sida när jobbet kan vara klart

Jag får svar från arbetsgivaren att de dels inte avsatt extra pengar i budgeten för att avlöna mig dels tycker de att jobbet tar för lång tid och väljer därmed att lösa det på annat sätt

 

2005-02-24
Köper en vibratordyna. Den har 10 motorer och den ska jag ligga på en gång per dag. Den stänger av sig automatiskt efter 15 minuter.
(999 SKR på El-Giganten Överby, Trollhättan)

 

2005-02-28
Ringer till Ortopedmottagningen å Sahlgrenska/SU för att höra när besöket blir av.
Får besked om att det kan ske tidigast i april.

Var till kommunhuset i Vänersborg och utförde ett konditionstest: 3,9 lO2/min (88 kg). Kom inte upp i arbetspuls (120): Jag nådde endast 110. (Belastning: 75 watt efter 3 min 125 watt.) Ny konditionstest den 9/3-05.
Inget fel på kondition och benstyrka.

 

2005-03-03
Fick kallelsen till Ortopedmottagningen Sahlgrenska/SU. Jag ska till Dr OH, 2005-04-12.
Givetvis är det denna dag jag ska till min vårdcentralsläkare, så jag skickade ett meddelande om önskemål att flytta vår tid lite.

 

2005-03-09
Konditionstest. Kommunhuset VBG: 3,5 lO2/min (88 kg). Denna gång kom jag upp i arbetspuls (>120) 131. (Belastning: 150 watt efter 3 min 175 watt.)

 

När jag håller på med mitt informationssökande, stöter jag ibland på kunskap. Som t.ex. detta med ryggmärgens blodförsörjning. (Redovisning 5.2)

Jag fick då se en sak som fick mig att fundera. Ja, funderingen väcktes väl egentligen av att jag tidigare läst att en anledning till nervsmärta (rizopati) kan vara att tryck mot nerv stoppar nervens blodtillförsel och det är när nerven blir utan blodförsörjning som smärta uppstår.

På bild 5.01 A, visas hur artärerna löper utmed, runt och i ryggmärgen.

Jag lade märke till speciellt en artär, den som är markerad G i figuren. Den löper i "skåran" framtill utmed ryggmärgen, tillsammans med en ven, se bild 5.01 B vid markering D. 

Jag har flera (2st) diskbråck som trycker "rakt bakåt". Mitt på ryggmärgen.

Jag undrar då givetvis vad händer med blodförsörjningen av ryggmärgen i dessa nivåer?

Förhoppningsvis begränsas skadeområdet främst beroende på att artärerna, blodådror med syrerikt blod och näring som försörjer ryggmärgen är tätt "sammanflätade" i ett slags "plexus". Ett slags "cirkulära" samband.

Blir det stopp på ett ställe så letar sig blodförsörjningen fram via en annan väg.

Så långt allt väl, tror jag. Men just där disken trycker då? Ja se det vet jag inte. Så det måste givetvis bli en av frågorna till "experterna." 
 
 

Bakåt

Framåt
A a. vasocorona. 
B Posterior (bakåt) spinala artärer.
C Ryggmärg, grå substans, neuronala cellkroppar.
D Ryggmärg, vit substans, nervtrådar, beklädda med ett vitt, isolerande material, myelin.
E Ryggmärgsnerv. Innehållande motoriska (utåtgående) & sensoriska (inåtgående) nervtrådar.
F Nervrotsartär.
G Anterior (framåt) spinala artärer.
Bild 5.01 A. Ryggmärgens blodförsörjning. Artärer.

Framåt

Bakåt
A Laterala (åt sidan) spinala vener
B Ryggmärg, grå substans, neuronala cellkroppar.
C Ryggmärg, vit substans, nervtrådar, beklädda med ett vitt, isolerande material, myelin.
D Anterior (framåt) spinala vener
E Nervrotsven. 
F Ryggmärgsnerver. Innehållande motoriska (utåtgående) & sensoriska (inåtgående) nervtrådar.
G Posterior (bakåt) spinala vener.
Bild 5.01 B. Ryggmärgens blodförsörjning. Vener.
Redovisning 2005-02. Ryggmärgens blodförsörjning.
 
 
Neurologmottagningen KSS:
2005-03-30. Dr PS.

Innan jag accepterade detta besök var jag i kontakt med Ortoped Dr OH och frågade om jag skulle åka till denna Neurologkonsultation.

Eftersom det var värdefullt att utesluta allvarligare neurologiska sjukdomar typ; MS, ALS och Fibromyalgi så kunde detta besök ha stort värde.

Hustrun följde med mig till det besöket. jag ville ha en som dels kunde lyssna och komma ihåg och dels kunde ställa frågor som jag inte kom på.

Jag hade också med mig en handdator med röstinspelningsfunktion.

Själv hade jag förberett mig med ett antal frågor:

Frågor till Överläkare PS, Neurologmottagningen, Skaraborgs Sjukhus, Kärnsjukhuset i Skövde. 2005-03-30 kl 09:30. 

  1. Jag har besvär som påverkar mitt liv, 
    1. jag kan inte sköta ett arbete, 
    2. jag är i övrigt tvingad till en begränsad livsföring. 
      Vad kan vi göra åt det? 
  2. De besvär jag har, kan de alla förklaras utifrån nacken? 
  3. Utifrån diagnos och besvär: 
    1. Har jag optimal medicinering? 
    2. Förslag på behandling/rehabilitering? 
  4. Jag har tid till ryggkirurgen SU/Sahlgrenska den 12/4. 
    Dr H vill ha kopia på Er bedömning. Ortopedmottagningen 
    Dr OH 
    SU/Sahlgrenska 413 45 Göteborg
Han ville inte bli bandad, vilket jag respekterade.
Detta läkarbesök blev mycket förvirrande. Jag var nära att resa mig upp och gå, i halvtid, så att säga.
Men hustrun ryckte in med några frågor.

Jag lämnade denne Dr PS med en känsla av inte ha blivit trodd.
Jag upplevde också hela hans diskussion som mycket oprofessionell.
Själva neurologundersökningen har jag inget att klaga på. Den verkade vara OK.

Däremot reagerar jag på att han först sitter och säger att det inte finns några samband mellan mina "fynd" i nacken och de besvär jag har.
Sedan hittar han "massor" med samband, vid den neurologiska undersökningen.
Och dessutom några bortfallsbesvär som jag inte kände av sen tidigare?

Och likt förbaskat fortsätter människan med sin diskussion om att jag är mest hjälpt av psykolog och något som kallas cooping?

Här är remissvaret (R4):
 
Skaraborgs Sjukhus
Kärnsjukhuset Skövde
Neurologmott
541 85 Skövde
0500-432231
Datum
Läkare		 Sökord Text
05-03-30
PS
imw		 05-03-30 Remiss från dr AL, VåC Torpa i Vänersborg. Se även kopior av journalanteckningar förda av ortoped HL i NU-sjukvården samt slät-rtg och MR-utlåtande. Se även pat:s egna skriftliga redogörelse.
Kommer tillsammans med hustrun. Pat önskar spela in konsultationen på bandspelare, men respekterar utan vidare att jag avböjer detta.
  Her Inga neurologiska sjukdomar förutom att fadern hade slaganfall.
  Soc Tidigare ssk och psykiatrilärare. På senare år IT-samordnare Trollhättans stad. Har dock fn hel tidsbegränsad sjukersättning. Det är allmän trötthet som är begränsande för arbetsförmågan. Sjukersättningen kommer närmast att omprövas i aug. Gift, vuxna barn. Inte heller i hemmet orkar han delta nämnvärt i arbetet; om han ska dammsuga kan han bara göra det mycket långsamt. Har svårt med promenader (se nedan). Det går bättre att cykla och det gör han en hel del. Tränar också en del i Friskis & Svettis.
Ingen tobak. Dricker kanske ett par öl i veckan. Körkort.
  Tid sjd Var med om 3 bilolyckor i ungdomen. Hade en del nacksmärtor efteråt, men var aldrig sjukhusvårdad. Har haft nackspärr flera ggr, dock faktiskt inte efter 2001, då de aktuella besvären blev påtagliga (se nedan). Kronisk öroninflammation i barndomen. Acne. Rygg- och axelbesvär från 20-års åldern vilket han sätter i samband med tunga lyft i sjukvården. Testikelinflammation hö sida nov-03.
  Akt Ca -01 debut av en rad olika hälsoproblem. Största hindren i vardagen är illamående och trötthet. Illamåendet känns "långt ner i magen". Han har funderat över ett samband med värkmedicinerna, men tycker även att han kan vara illamående när han inte tar mediciner. Han har också märkt att han kan bli illamående då han sitter på köksstolen eller de första 200 m under en promenad. Han tycker också att det finns ett misstänkt samband mellan illamåendet och värk i hö ljumske med utstrålning ner i pungen, upp i ryggen och ner något i låret. När han promenerar får han bränningar på utsidan av hö fot och insidan av vä fot bort mot hälarna och vid ännu längre promenader även över fotryggarna. Dessa besvär försvinner om han vilar. Han blir också trött i benen i samband med promenad. Paradoxalt nog har dock en hälsoundersökning visat att han har mycket god kondition. Allmänna blodprover via VåC och denna hälsoundersökning (inki Borrelia) har enligt pat varit u a. Oklart om thyrprover tagits.
Sedan ca 2001 har han också haft återkommande besvär med värk på utsidan av hö överarm, radialt på underarmen och radialt hö tumme. Han har även en brännkänsla radialt över hö underarm ibland. Smärtorna kan han lindra genom att hålla armen abducerad och utåtroterad med handen bakom huvudet. Han har fö ständig värk i båda armarna, och denna ökar vid promenad. Om han inte tar värkmedicin har han över huvud taget svårt att lyfta armarna. Har då också svårt att lyfta exempelvis ett mjölkpaket och blir släpphänt.
Valsalvamekanismer har ingen påverkan på symtomen i armarna. MR halsrygg visar en del diskbuktningar och lätta - måttliga förträngningar intervertebralforamina bilat, knappast dock något med signifikans (se utlåtande från MR halsrygg 04-03-17). Pat har dock skickat bilderna digitalt till neuroortoped på Ryhov i Jönköping och talat med läkaren i fråga per tfn. Denne skulle ha sagt att det finns lateralt diskbråck som kunde förklara symtomen. Pat kommer dock att bedömas av en ryggortoped dr Olle Hägg på SU 12/4. Ortoped dr Lindahl i NU-sjukvården har dock bedömt att det inte är aktuellt med några operativa ingrepp.
Sedan aug -03 har han mycket ofta spridda, större eller mindre muskelsammandragningar, väsentligen då han vilar efter ansträngning. Större muskelryckningar kommer framförallt i vä sätesmuskulaturen och i hö ann, där det kan hålla på i timmar. Mindre "bubblande" små ryckningar (sannolikt fascikulationer), kan finnas på ryggen, i flanker, armarnas baksidor och i benen. Särskilt vid sjukgymnastik eller ansträngning av övre kroppshalvan kan han få "duttningar" eller såvitt jag förstår ett slags knäppande ljud. i vä öra. I hö huvudhalva, ovan hö öra, har han sedan kanske 1½ år ett mer eller mindre ständigt väsande eller tjutande ljud. Det har konstaterats att han har lite hörselnedsättning, men de nämnda obehagen har han inte tagit upp. Han upplever ofta något slags stramning i ansiktshuden och har ibland huvudvärk vilket vi dock inte gick in på i detalj.
Pat är väsentligen normalviktig, men försöker gå ned i vikt. Avföringen har alltid tenderat att vara lös. Urin och miktion u a.
Pat är inte längre orolig för någon farlig sjukdom, men vill givetvis ha en förklaring på alla symtom varav flera får så stora konsekvenser för hans tillvaro. Hans egen fundering kring grundorsaken har varit att han uppfattar att han i halsryggen har diskbråck som trycker på det fett som omger ryggmärgen och att det åstadkommer bristande blodförsörjning av ryggmärg och nerver i området, särskilt i vissa situationer vilket då skulle ge fluktuationen i symtombilden.
Sjukgymnastik, akupunktur, TNS och medicinering har hittills inte medfört någon lösning på problemen.
  Med Tablett Diklofenak T 50 mg, 1-2 st dagligen mot värk. Tablett Alvedon 1 g, 2-3 per vecka mot värk. Tablett Stesolid 5 mg, 2 till natten, 2-3 ggr per vecka för avslappning. Tablett Novaluzid 2 st, 2-3 ggr per vecka mot magbesvär relaterade till Diklofenakmedicineringen.
  Status At: Opåverkad. Verkar vara i gott fysiskt skick. MoS: Rethingsfritt. Ytl lgll: Inga palpabla cervikalt eller supraciavikulärt. Thyr: U a. Hjärta och lungor: Fys u a. Bltr: 155/90. Psykiskt: Helt adekvat. Neurol: Känsel för stick anges något nedsatt mitt på hö överarmens utsida, radialt hö underarm och radialt hö tumme samt inom ett ca 20 x 15 cm stort område anterolateralt hö lår.Samtliga sedvanliga muskelreflexer i armar och en ordinära, men bicepsreflexen aningen svagare hö än vä och tricepsreflexen aningen svagare vä än hö. F ö är 25-punkts neurologstatus enligt Welander u a (lukt, smak, visu och hörsel ej testade). Således inga pareser eller atrofier. Omfång i cm, hö/vä Överarmen 15 cm proximalt om olecranon 34/32 och underarmen 10 cm distalt om olecranon 30/29. Vibrationströsklar med Biothesiometer: Hö tumme 5 enheter, vä pekflnger 5 enheter, hö stortå 8 enheter och vä stortå 10 enheter. (Helt normala värden). Helt normalt rotationsomfång kring nacken, möjligen aningen inskränkt vid flexion och extension. Inga biljud auskulteras över hjässan eller processus mastoideus. Några fascikulationer, myokymier eller ofrivilliga rörelser ses inte vid undersökningstillfället.
  Bed, åtg Även om det enligt MR-utlåtandet inte fanns några påtagliga tecken till rotpåverkan bedömes att den kliniska bilden är förenlig med påverkan på C5- och i synnerhet C6-rot på hö sida. Någon indikation för halsryggskirurgi lär dock knappast finns, men detta får man givetvis ta ställning till vid kommande konsultation på SU. Det diskuteras i MR-utlåtandet om möjlig påverkan av ryggmärgen, men kliniskt finns inga sådana tecken. De anamnestiskt misstänkta fascikulationerna av myokymiema bedömes helt klart benigna; de har funnits länge utan några åtföljande pareser eller atrofier.
Pat:s bekymmer med domningar, bränningar och trötthet i benen vid promenad samtidigt som det går bra att cykla, associerar i någon mån till pseudoclaudicatio intermittens på basis av lumbal spinal stenos. Slät-rtg ländrygg var väsentligen u a varför detta kanske är mindre sannolikt, men om man säkert vill utesluta detta får det lov att göras en MR ländrygg.
Smärtorna i hö ljumske med utstrålning mot rygg, pung och lår med samtidigt illamående, är av oklar genes. Det kan inte helt uteslutas att det är rotsmärta, i så fall från översta ländryggen och även detta kan i så fall undersökas med en MR ländrygg. Pat har haft en testikelinflammation på hö sida och man kan fråga sig om det föreligger en kronisk prostatit. Detta får i så fall avgöras av inrem eller vid urologkonsultation. Någon säker känselpåverkan som vid ilioinguinalis- eller genitofemoralisneuralgi finner man inte.
Den nedsättning av smärtkänsel som noteras anterolateralt på hö lår kan av utbredningen att döma mycket väl motsvara nervus cutaneus femoralis lateralis men någon ananmes på meralgia parestetica presenterar inte pat. Det bedömes att detta inte behöver utredas vidare.
Öronsymtomen får mig att associera till tensor-tympani-syndrom, åtminstone på vä sida, men remiss för öronläkarbedömning kan övervägas. Kliniskt inga tecken till myelopati.
Det finns i hela bilden en del ganska markanta inbördes diskrepanser i sjuk-historien, funktionsförmåga och ett påfallande normalt status. Det är inte självklart att det är fruktbart att beskriva det hela i enbart organiska termer.
Han är givetvis själv medveten om att alla problem riskerar att rikta hans egen uppmärksamhet in mot kroppen och dess signaler istället för ut mot omgivningen och ett normalt liv, och det är möjligt att det här finns inslag av somatiseringssyndrom. Han har tidigare kontaktat psykolog, men det hela rann tydligen ut i sanden. Så småningom kanske det skulle vara lämpligt att återknyta sådan kontakt. Han har tidigare under en längre tid prövat Saroten 50 mg dagligen. Han fick lindring av de värsta smärtorna, men samtidigt påverkades känsloliv och libido neg varför det knappast är meningsfullt att göra något nytt försök med detta preparat, som annars ofta fungerar bra vid kroniska smärtor. Sannolikt är det framförallt "coping"-strategier som behövs för framtiden, men var sådan kompetens finns känner jag inte till på rak arm och får i så fall ordnas via inrem.
  Diagnos Observatio Z03.3
  Kopia Inrem, VåC Torpa, Vänersborg 
Dr OH, ortopeden, SU, för kännedom
05-04-11
Sigfridson
Imw		   Se utskrivet mail, som pat sände 31/3, inkl bilder från MR halsrygg. Det tycks finnas en viss ryggmärgspåverkan i nivå C4-C5 och C5-C6 men att bedöma ev signalförändring i ryggmärgen går inte. Kliniskt finns dock alltså ingen myelopati. Huruvida det finns indikation för neuroortopediskt ingrepp med anledning av rotsmärtor får avgöras i samband med konsultationen på ortopedkliniken, Sahlgrenska.
  Kopia Inrem, VåC Torpa, Vänersborg
Dr OH, ortopeden, SU, för kännedom
Remissvar: R4
 
 

Jag var rätt så "omskakad" av läkarbesöket på KSS i Skövde.
Denne Dr PS var mer eller mindre inne på att han ville förhindra en operation - att den var onödig - eftersom mina besvär hade en annan förklaring.
Dock en förklaring han inte kunde ge?

Eftersom DR PS inte hade tillgång till uppgifterna från Ryhof så skickade jag dessa till honom.
Meddelandet.

 
Min uppfattning om vad som kom fram på KSS. 

Först, jag har inga allvarliga neurologiska sjukdomar som kan förklara mina besvär. Det är bra. 

Tyvärr kunde inte Dr PS hjälpa mig med att få svar på vad jag ska göra för att kunna börja jobba. Han hade av någon anledning "snöat" in på två saker:

  1. Här har jag en person som tjatat sig till en MR och nu blivit jättesjuk.

  2. Merparten av den här personens besvär kan inte förklaras med fynden i nacken så då måste de vara psykosomatiska och då ska man lära sig att bemästra dem (kognitiv terapi).

Det tog ett tag att få ur Dr PS dessa "vanföreställningar". Han fattade nog till slut att han hade en person framför sig som ville bli frisk och kunna börja arbeta.

Han gjorde en relativt omfattande neurologisk undersökning. Han hittade tre saker jag inte kände till;

  1. En reflexförsvagning/bortfall på vänster arms triceps

  2. En reflexförsvagning/bortfall på höger arms biceps

  3. Ett område på höger lårs framsida som jag inte hade någon sticksmärta i. (motsvarar hudinnervationen för n. femoralis). Han menade att denna nerv var i kläm någonstans i ljumskregionen. Vilket jag tycker stämmer ganska bra överens med Sjukgymnast Johnas teori om att det är muskel m. iliopsoas som klämmer på n. femoralis. Frågan kvarstår dock: "Varför är denna muskel för kort?

"Han menade också att det skulle vara värdefullt med en MR av nedre delen av ryggen. Han tyckte att de besvär jag hade där lutade åt "Spinal Stenos". Här menade jag dock att det då borde ha setts på slätröntgen. Det höll han med om men han menade också att det kan finnas andra mjukdelsförändringar som inte syns på slätröntgen, som jag ge liknande besvär som vid "Spinal Stenos".

När jag frågade om vad jag skulle göra om Dr OH på SU/Sahlgrenska kom fram till samma slutsats att jag inte ska opereras och vad jag då ska göra fick jag ingen vettigt svar. Besökstiden var slut. Det Dr. PS ändå var inne och pratade på var detta med "Kognitiv terapi" och att jag ska söka psykolog.

Väsande i huvudet menade han att jag skulle söka öronspecialist för. Han hade en teori om att hörselorganen under vissa omständigheter förlorar, delvis, sin förmåga att filtrera bort "ovidkommande" ljud, inne huvudet, typ pulsljud etc. Och att jag nu då hör ett ljud, på höger sida som är "normalt" och som jag normalt sett inte borde höra. Och så kan det ju vara. Men vad är det då som påverkar hörselorganet på höger sida på ett sådant sätt? Och som första gången "dök upp" i samband med diskbråcket och som varierar i styrka beroende på muskelaktivitet i nacke och rygg? Och som dessutom ökar i vila och försvinner när jag cyklar?

Illamåendet menade han inte hade något med ljumskbesväret att göra? Om jag nu varje gång jag får värk i ljumsken som sprider sig ned i pungen, ned i höger benet och upp mot ländryggen och också får illamående samt att illamåendet försvinner när besvären i ljumsken försvinner. Hur kan man då säga att detta inte har med varandra att göra? 

Värken. När jag förklarade att jag tar så lite medicin som möjligt för att inte ta bort all smärta så jag kan känna när jag gör "fel" så att mina besvär inte förvärras, såg han ut som ett frågetecken. Det där förstod han inte.

 

Det är möjligt att jag behöver söka psykolog när det går upp för mig att nuvarande sjukvård inte har möjlighet att hjälpa mig. Är det verkligen så: "Att jag är för sjuk för att kunna jobba och för frisk för att få behandling?" Var finns kompetensen att hjälpa mig?

Jag kanske redan nu ska börja söka expertis inom den alternativa medicinen. Först ska jag försöka få en vettig förklaring till mina besvär av Dr OH på SU/Sahlgrenska. Sedan får vi se.

 

Men innan jag "lämnar" vår traditionella hälso- och sjukvård måste jag se till att få någon form av intyg som säger att jag har "fynd" och att jag har "besvär", som till största delen har ett samband, men att det inte står i nuvarande traditionella hälso- och sjukvårds makt att hjälpa mig samt att besvären är av den karaktären att de påverkar mitt liv på ett sådant sätt att jag inte kan arbeta och leva ett liv som en normal människa.

 

Det kanske är dags att börja vända på frågeställningarna. 

  1. Kan specialisterna bevisa att mina besvär INTE har sitt ursprung från ryggmärgs- och/eller rotpåverkan i nivån C4-C6?

  2. Kan specialisterna övertyga mig om att operation INTE kommer att förhindra en försämring?

 
2005-04-02

Tänker en hel massa på senaste läkarbesöket. Jag får inte ihop hur han, PS, tänkte? Varför var han så koncentrerad på mina s.k. sekundära besvär? Han återkom hela tiden till att jag skulle söka psykolog för dessa besvär? Och det är möjligt att det är bra att göra det. Men hjälper det mig med mina primära besvär? Värken? 

Om vi nu antar att de undersökningsfynd som är gjorda, röntgen och MR inte svarar mot graden av besvär. Vilket Dr PS. var inne på. Och det kan ju vara så. Kroppen har en förmåga att överreagera. Dr PS. var ju inne på att samtliga mina besvär egentligen var en överreaktion och inte kunde komma från det jag kallar "Spinal Stenos i C4-C6 nivån". Ändå gör han neurologiska fynd, reflexbortfall, som talar för att jag har en rotpåverkan på nivåerna C6-C5 och C5-C4.

Om jag nu har sådana "fynd" hur kan då Dr PS. fortsätta mena att mina besvär är "överreagerade"? Om nu just dessa fynd inte är ett resultat av "Cervikal Lateral Spinal Stenos", vad är det då? Det fick jag aldrig reda på. 
Är det fullständigt osannolikt att en "Cervikal Spinal Stenos i nivåerna C4-C6" kan ge besvär i benen? De s.k. motorneuronen löper ju i "buntade" "banor" i ryggmärgen. Och om nu blodtillförseln är hämmad till aktuell nivå. Är det då fel att anta att detta kan påverka funktionen i aktuell ryggmärgsnivå?

Jag tror att mina besvär i ljumsken är ett sekundärt besvär: n. femoralis är klämd av en för kort m.iliopsoas. Däremot är jag osäker på vad det kommer sig att den muskeln är för kort? Är det osannolikt att det finns en "koppling" till den hämmade blodtillförseln i nivåerna C4-C6? I min tankevärld ser jag att denna hämmade blodtillförsel påverkar signalerna i vissa motorneuron. Ett av de drabbade motorneuronen kan vara den som via n.femoralis, hjälper till att innervera m.iliopsoas. Om det då sker "störningar" i signalflödet så kan man ju anta att det t.ex. skulle kunna leda till att muskel får felaktiga signaler som genererar en överaktivitet och som då antingen gör att muskeln blir "tjock" eller för kort. Är det otänkbart?

 

Dr PS. var inne på att det skulle behövas en MR på ländryggen, för han var inne på att jag hade Spinal Stenos i denna nivå. Vilket skulle förklara mina besvär i benen. Jag talade om för Dr. PS. att jag inte trodde det för det hade i så fall kunnat ses på slätröntgen. Jag tror att han då "mumlade" något om att det kunde finnas andra mjukdelsförändringar som inte syns på slätröntgen, men på MR. Som skulle jag samma symtom som vid Spinal Stenos? Det enda jag kan tänka mig är Inflammerade och svullna ligament eller venösa bråck, i ryggmärgskanalen, i så fall.

 
2005-04-05
Har funderat mer på det Dr PS var inne på att mina besvär är till mesta del psykosomatiska eller i alla fall inte orsakade av den fynd som finns i nacken. Han menade också att mina olika besvär inte hade med "varandra" att göra. Jag ska försöka bena upp det där:
 
 
A

Väsandet. Skulle jag söka örondoktor för. Dr PS teori här var att det sannolikt var något fel på mitt hörselorgan och att det hade förlorat förmågan att filtrera bort ovidkommande ljud som t.ex. pulsljud och "andra" kroppsljud. Så det väsande jag hörde skulle vara ett helt normalt ljud.
Det som talar emot det resonemanget, delvis, är att väsandet ökar i samband med ökad smärta, spänning och framför allt. Det började vid jul/nyår 2001/2002. Då jag fick det kraftiga diskbråcket.
B

Ljumskbesvären. Beror sannolikt, enl. Dr PS, på att en nerv, n.femoralis, ligger i kläm, p.g.a. övervikt? En alter- nativförklaring han hade var att det skulle kunna vara Spinal Stenos i lumbar- regionen. Spinal Stenos i lumbarregionen avfärdar jag med att det ser helt "rent" ut i den regionen på slätröntgen. Dr PS menade då att det kan finnas andra orsaker, som bara syns på MR. Jag tror att han då avsåg svullna ligament och/eller venösa bråck.
Att nerv är i kläm, kan vara riktigt och då främst beroende på en för kort m.iliopsoas. Men varför den är för kort har jag inte riktigt fattat ännu. Jag tror alltså fortfarande att besvären i ljumsken har sin grundorsak i signalstörningar i ryggmärgen orsakade av trycket på ryggmärgen i C4-C6 nivån.
C

Värk i låret. Här hittade också Dr PS ett känselbortfall som omfattar n.femoralis område för hudinnervation. Se B
D

Känselbortfallet. I tummen och dess "spridning". Detta kommenterade inte Dr PS. Han var helt enkelt inte intresserad?
E Hudkänselsensationer. Även här visade Dr PS ett markant ointresse.
F Och E samt G. Värk. Detta kommenterade han inte heller.
G Se F.
H Hudstramhet. Kommenterade han med att han inte visste vad det var och att det inte kunde förklaras samt att det inte var något att bry sig om, helt ofarligt.
I Känselbortfall, Domningar och brännande värk. I fötterna. Ville han förklara med Spinal Stenos i Lumbarregionen. Se B.
J Illamåendet. Menade Dr PS hade med magen att göra. Att man skulle kunna må illa av värk ställde han sig väldigt frågande inför.
K Dunkandet. I vänster öra tyckte han att jag skulle söka örondoktor för.
Fascikulationerna. Avfärdade han med att de var normala, alla hade dem och att det inte var något att oroa sig för. Inget farligt.
Redovisning: Hur hänger besvären ihop, enligt Dr PS?
 
 

Dr PS huvudtes var att de fynd som kan ses på RTG och MR inte är av den karaktären så att de kan ge de besvär jag har. Dr PS menad att huvudparten av mina besvär var psykosomatiska. Och när jag påtalade att detta var jag väl medveten om och arbetade med det fick han inte riktigt till det. Han pratade mycket om psykolog.
Vid neurologunderökningen gjorde Dr PS några fynd som motsäger hans tes. Han fann reflexbortfall för hö triceps och vä biceps. Vilket tyder på rotpåverkan på C6 respektive C5 nivån. Enligt honom själv.

 

Personligen tror jag att jag kan ha flera olika "tillstånd" som nu olyckligtvis "strålar" samman.

  1. En gammal wiplash som nu ställer till problem från mitten på halsen och uppåt.Dessutom tror jag att den Wiplash är grundorsaken till den Cervikala Spinala Stenos jag har. 

  2. Cervikal Spinal Stenos och Cervikal Lateral Spinal Stenos. Den Cervikala Laterala Spinala Stenosen skapar besvären i övre delen av ryggen samt i armarna. 

  3. Ländrygg, ben. Här är jag lite osäker. Ländryggen och benen KAN vara ett separat problem. Främst beroende på att jag i flera år, kanske 20, har haft problem i ländryggsregionen.

    Men, det kan också vara så att det är den Cervikala Spinala Stenosen som "spökar" här. Likväl som en Lumbal Spinal Stenos kan ställa till problem i nedre delen av kroppen så anser jag att även en Cervikal Spinal Stenos kan ge upphov till exakt likadana besvär. Hur kan jag påstå detta?

    Jo, ryggmärgen, med dess ledningsbanor och då i detta sammanhang främst de motoriska "buntarna" består ju av "obrutna" nervtrådar s.k. motorneuron. 

    Om vi nu tänker oss det motorneuronet som innerverar m.iliopsoas, som är för kort på mig och klämmer bl.a. n.femoralis. Det övre motorneuronet kommer uppifrån, passerar givetvis den cervikala delen ned till nivå L1-L3 (tror jag), där "kopplas" neuronet om och går ut till det s.k. nedre motorneuronet och till muskeln.

    Om nu "påverkan" på det övre motorneuronet sker på (L1-L3)-nivå eller C6-nivå borde inte göra någon skillnad. Det sker en störning i nervimpulsen oavsett nivå.

Jag resonerar på samma sätt (3) när det gäller fasikulationerna. De är en liten signal om att ryggmärgen är utsatt för tryck och då främst i den del som benäms "bakre ramus". Här löper nervtrådar in från musklerna. 
Extensorernas spinalbanor ligger mer "ytligt" närmre ventrala roten, framhornet. Flexorernas spinalbanor ligger mer "centralt".
Mindre nervaxon träder in i bakhornet mer åt sidan, lateralt, än de större nervaxonen, vilka träder in mer mot mitten, medialt.
Kan man därav förvänta sig "störningar" av "mindre" omfattning i extensorerna? Typ fascikulationer, om den delen av ryggmärgen är utsatt för tryck och därmed hämmad blodtillförsel? Och dessutom vidarebefordra den nedåt? (descending)

 

En lista på vilka symptom man ska ha för diagnosen Cervikal Spinal Stenos och operation (http://www.aafp.org/afp/20000901/1064.html) [CSM = cervikal kotinflammation med myelopati . Kan vara en orsak till Spinal Stenos]:

 
Symptom:
  1. Klumpiga, tafatta eller svaga händer
  2. Svaghet eller stelhet i benen
  3. Nackstelhet
  4. Smärta i axlar och armar
  5. Ostadig gång
 
Fynd/tecken:
  1. Muskelatrofi i händerna
  2. elchocksliknande stötar ned utmed ryggraden efter framåtböjande av nacken.
  3. Känselbortfall
  4. Övertydliga reflexer
 
Om reflexer nämns också:
Reflexerna för biceps och supinator (C5 och C6) kan vara frånvarande, med en livlig reflex för triceps (C7). Detta mönster är närmast en patologisk regel vid kompression av ryggmärgen beroende av cervikal kotinflammation i nivåerna C5-C6.
 
Hittat något konstigt. En differentialdiagnostik mellan vad som benämns CMS och ALS:
 
Feature CSM ALS
Age Older than 55 Older than 55
MRI findings Spondylosis Spondylosis
Fasciculations Absent Present
Atrophy of arms Present Present
Atrophy of legs Absent Present
Denervation Absent Present
CSM = cervical spondylotic myelopathy; ALS = amyotrophic lateral sclerosis; MRI = magnetic resonance imaging
Tabell 01. 2005: CSM & ALS
 

Ska försöka reda ut det där:
CSM = cervikal kotinflammation med myelopati (nervsjukdom)
ALS = Muskelatrofi beroende på förhårdningsbildning av perifera nerver.
Jag är osäker på om jag har CSM. Jag är osäker på vad min cervikala bentillväxning beror på.
 

Troligtvis utvecklas inte symptom från (myelopati) förrän ryggmärgen är hoppressad minst 30%.
 
18% Spontanförbättras
40% oförändrat
40% förvärras, utan behandling.
 

Det finns inga jämförande studier om kirurgi är bättre än ickekirurgi, vad avser CSM.
 

Jag tror jag lämnar CSM, tills vidare. Koncentrerar mina studier på Cervikal Spinal Stenos specifikt. Och lämnar orsaken därhän, tills vidare. Är det en kotinflammation (CSM) ska jag absolut inte sluta äta t.ex. Diclofenac.
 
Däremot ska jag titta närmre på en text på samma sida som handlar om fascikulationer:

En fascikulation (från fasciculus = liten bunt) är den samtidiga kontraktionen (vanligtvis en väldigt kortvarig sammandragning) av en muskelbunts fibrer. Alla innerverade av samma (LMN = Lower Motor Nerv) s.k. nedre motoriska nerv (NMN). Som du vet, en NMN med alla muskelfibrer som den innerverar kallas en motorenhet; och att muskelfibrerna i en motorenhet vanligtvis är grupperade tillsammans. När en NMN skadas, kan förändringar i membranets genomsläpplighet av joner orsaka aktiviteter, vilka uppträder oberoende av aktiviteter i närliggande NMN's, vilka producerar en isolerad samtidig ryckning av motorenheten. Sådana fascikulationer är ofta tydligt synliga för ögat. När en NMN väl är död uppstår inga mer fascikulationer. Så fascikulationer är tecken på skada, på fortfarande levande NMNs. Fibrillationer är liknande autonoma aktiviteter, men i enstaka ickeinnerverade muskelfibrer. 
Fibrillationer är inte tydligt synliga (förutom möjligtvis i tungan), för att "se" dessa krävs valigtvis EMG (electromyelografi) - som mäter elektrisk aktivitet i muskler. När en ickeinnerverad muskelfiber tillbakabildas fullständigt, skapar den inte längre några fibrillationer. Fibrillationer är ett tecken på fortfarande levande, ickeinnerverade muskelfibrer. [http://www.aafp.org/afp/20000901/1064.html]
Jaha, vad säger detta? Jo, att de små muskelryckningar jag har, beror på skadade nerver, ännu inte döda, men skadade.
 
Hittade annan info: (http://www.peacehealth.org/kbase/topic/special/uh2003spec/sec1.htm). Symptom på Cervical Spinal Stenos:
  • Stelhet, smärta eller domningar i nacken, axlar, armar, händer och ben.
  • Balansproblem, släpande fötter, snubblar vid gång.
  • Urineringsproblem, det tar längre tid att kissa.

Hur behandlas Cervikal Spinal Stenos?
I fall med lindrig Spinal Stenos kan symptom kontrolleras genom att ge läkemedel mot smärta, träning för att upprätthålla styrka och rörlighet samt sjukgymnastik. Din sjukgymnast låter dig kanske bära en nackkrage eller annat stöd för att stötta din nacke.
Om dina symptom är kännbara/svåra, du har muskler som blir svagare, MR visar att ryggmärgen och ryggmärgsnerver är rätt så hoppressade, kommer kanske din läkare att rekommendera kirurgi för att lätta på trycket.
Denna kirurgi, som kan göras bakifrån eller framifrån, kallas dekomprimerande laminektomi. Den innefattar ett borttagande av några mellankotsdiskar, ben, och/eller vävnad som kan trycka på nervrötterna. Kotorna sammanfogas ofta med s.k. "steloperation", för att säkra stabilitet.
Cervical Spinal Stenos kan ofta skapa allvarliga problem med nervsystemet, inkluderat permanent förlorad styrka i armarna, händerna och benen. Din läkare bör inte vänta tills du får/upplever kännbara/svåra symptom som smärta, svaghet och känselbortfall/domningar innan beslut tas om behandlig för att ta bort trycket på ryggmärgen och nerverna.

Jag vet faktiskt inte om mina besvär ska betraktas som lindriga eller svåra?
 
Mer på nätet om Cervical Spinal Stenos. Hittat en sida som resonerar om huruvida CSS kan orsaka Fibromyalgi? Eller ett eventuellt samband. Följande symtom beskrivs :
 
Fibromyalgi
Neurologiska symptom:
Latin/engelska Svenska Har jag?
Fatigue (93%) Trötthet  X
fatigue upon exertion (98%) Trötthet efter ansträngning  X
cognitive impairment (96%) Intellektuell försämring 0
diffuse pain (93%) Oklar smärta 0
headache (89%) Huvudvärk 0
Weakness (89%) Svaghet X
impaired balance (80%) Försämrad balans 0
paresthesiae (82%) Känselsensationer X
clumsiness (71%) Klantighet / Klumpig 0
Numbness (73%) Domningar / känselbortfall X
dizziness (62%) Yrsel 0
diplopia (71%) Dubbelseende 0
Neurologiska tecken/fynd:
hyperreflexia (80%) Överretade reflexer 0?
spinothalamic sensory level (79%) Förändrad hudtemperaturkänsla Övre delen av thorax (T3-T6) 0?
recruit of reflexes (44%) Förstärkning av reflexer 0?
impaired tandem walk (32%) Nedsatt förmåga att pendla med armarna i samma takt som går och vänster ben fram vänster arm fram. 0
positive Romberg sign (31%) Positiv Romberg's tecken: Man står med fötterna tätt ihop och tittar, allt väl, sedan blundar man. Börjar man då svaja, och ramlar, har man en positiv "Romberg". Det betyder att man har en störning i den omedvetna förmågan att lägesbedömma sin egen kropp. Det är alltså fel på kroppens system för lägessensorer. Är denna störning "grav" kan man inte avgöra om man har armarna uppsträckta eller inte när man blundar. 0
clonus (28%) Rytmiska sammandragningar av muskler när man försöker hålla emot när något drar. Tyder på en skada i ryggmärgen ovanför den nivån där involverade muskler reagerar har sin innervationsursprung (segment). 0
Hoffman sign (26%) Knäpp på tredje eller fjärde fingernageln.
Vid positiv Hoffman, sker en ofrivillig böjning tummen och lillfingrets yttersta del - normalt, ska det inte bli någon reflexrespons.		 0
dysdiadokokinesia (28%) Svårighet med att genomföra snabba växlande rörelser 0
impaired position sense (19%) Nedsatt positionssinne. 0
Dysmetria (19%) Felpekning. 0
Tabell 02. 2005: Samband Fibromyalgi & CSS? (population: 45)
 

Undersökningen (Tabell 02. 2005) kom fram till att några (21st) av fibromyalgipatienterna hade CSS. Så därför rekommenderas att undersöka om CSS föreligger på misstänkta fibromyalgidiagnoser.
 
2005-04-10

Jag är nervös. På något sätt är det så att vilket besked jag än får på tisdag (2005-04-12) så blir det obehagligt.

Om jag inte ska opereras, betyder det fortsatta besvär.

Om jag ska opereras, betyder det lång rehabilitering plus alla riskfaktorer.

Jag tror mest på att det inte blir operation. Jag är för frisk. Det "krävs" muskelatrofi och/eller förlamningar.

Om det blir så hoppas jag det finns effektiv behandling för de besvär jag har.

"Strategin" jag tänkt på är att koncentrera mig på, vad jag kallar primära besvär:
  1. Värken. Att den är ständig, kan komma i anfall, kommer ibland brännande/svidande, punktvis.
  2. Värkrelaterad illamående.
  3. Känselbortfallen och -sensationerna samt domningarna. Att de ökar i omfång/frekvens när jag anstränger mig eller "gör fel".
  4. Väsandet.
  5. Frånvaron av marginaler.
  6. Muskelstelheten.
  7. Att jag blir sämre orkar mindre. Kraftnedsättningen. Tröttheten.

Dessa ser jag som primära besvär. Det finns också ett antal besvär som jag kallar sekundära. Dessa tar jag bara upp om de frågas efter.
  1. Fascikulationerna. Små synliga återkommande muskelsammandragningar som tyder på att intilliggande nerv[er] kan vara skadade.
  2. Fibrillationerna. Små osynliga muskelaktiviteter som kan bero på att den delen av muskeln förlorat sin innervation. Men fortfarande lever. Detta är mycket tidiga signaler på muskelatrofi.
  3. Dunkandet i vänster öra.
  4. Hudstramhet i ansiktet och nedanför vänster knä.
 
Försöker reda ut en sak som Dr PS sa. Han sa att det fanns två varianter av ofrivilliga muskelsammandragningar. Fascikukalationer och så något som började på E. När jag söker i den medicinska litteraturen så hittar jag följande:
 
Spasm Plötslig ofrivillig sammandragning av enstaka muskel i en större grupp av muskel
Kramp En smärtfull variant av spasm
Tics En ofrivillig ryckning i muskel som vanligtvis är viljestyrd.
Fascikulation (från fasciculus = liten bunt) är den samtidiga kontraktionen (vanligtvis en väldigt kortvarig sammandragning) av en muskelbunts fibrer. Alla innerverade av samma (LMN = Lower Motor Nerv) s.k. nedre motoriska nerv (NMN). Som du vet, en NMN med alla muskelfibrer som den innerverar kallas en motorenhet; och att muskelfibrerna i en motorenhet vanligtvis är grupperade tillsammans. När en NMN skadas, kan förändringar i membranets genomsläpplighet av joner orsaka aktiviteter, vilka uppträder oberoende av aktiviteter i närliggande NMN’s, vilka producerar en isolerad samtidig ryckning av motorenheten. Sådana fascikulationer är ofta tydligt synliga för ögat. När en NMN väl är död uppstår inga mer fascikulationer. Så fascikulationer är tecken på skada, på fortfarande levande NMNs.
Fibrillation Autonoma aktiviteter, men i enstaka ickeinnerverade muskelfibrer. Fibrillationer är inte tydligt synliga (förutom möjligtvis i tungan), för att ”se” dessa krävs valigtvis EMG (electromyelografi) – som mäter elektrisk aktivitet i muskler. När en ickeinnerverad muskelfiber tillbakabildas fullständigt, skapar den inte längre några fibrillationer. Fibrillationer är ett tecken på fortfarande levande, ickeinnerverade muskelfibrer.
Tabell 04 2005. Olika typer av muskelaktiviteter.
 

Jag hittar inget sådant? Det skulle i så fall vara en muskelsammandragning som omfattar en hel grupp muskler. Vad kan det heta?
 
2005-04-11
Har gjort en ny prioritetslista (inför tisdag 2005-04-12):
  1. Väsandet, Tröttheten (ökad svaghet), Inga marginaler
  2. Illamåendet (värken)
  3. Värken, ihållande, brännande/svidande, ”attackliknande”
  4. Känselbortfall, känselsensationer
  5. Muskelsammandragningarna. (Stora och små. Regelbundna och oregelbundna.)
 
2005-04-12

Idag ska jag till Sahlgrenska och träffa en ryggspecialist på Ortopedmottagningen Dr OH.
Följande funderingar rör sig i mitt huvud:

Vad vill jag göra om det inte blir operation? Hur ska jag lägga upp mitt liv? Om nu Sahlgrenska inte kan göra något? (Måste se framåt!)
  1. Försöka jobba. Hur mycket?
    1. Först ska jag börja arbetsträna 1 timma per vecka och sedan sakta öka och försöka komma upp till 25%.
    2. Vad göra den andra tiden?
      1. Gärna något kreativt skapande. 
        1. Skulptur
        2. Bok
        3. Serier
        4. Film
        5. Måla/Teckna (om det går?)
        6. Föreläsningar
        7. QiGong/TaiTji
  2. Om det inte går att jobba. Vad gör jag då?
    1. Ta ett allvarligt snack med sjukgymnast J om hur vi ska lägga upp det hela.
    2. Söka hjälp hos alternativa mediciner
      1. I första hand kontakta B.
      2. Kiropraktor
    3. Resa till Söderhavet och kolla möjligheten till "vinterboende".
    4. Cykla söderut?
 
2005-04-13

Ja, då har jag varit på läkarbesöket till Dr OH på Sahlgrenska. Det var befriande. Det känns fantastiskt att bli trodd. Och då bli trodd av en av Sveriges ledande ryggspecialister.

Han rekommenderar kirurgi. Märkligt? Jag blev livrädd när han sa det och ändå har jag förberett mig så himla mycket. Det är inte helt klart än. Han ska först rådgöra med sina kollegor och meddela mig beslutet senast inom två veckor. Blir det operation kommer den att ske till hösten. Blir det inte operation, ja då hoppas jag att Dr OH har vettiga alternativ. [Remissvaret: R5]
 
  Sahlgrenska Universitetssjh.
Ortopedi
SOMOTT

Utskrift gjord av: F,J, Sekr 2005-04-13 14
Utskrift begärd av: OH och skall till: dr AL VC Torpa 

Öppenvård SOMOTT
05-04-12
14:27
MOTTAGNING, NYBESÖK SOMOTT
14:27 05-04-13 14:27/4jfs
Spec H,O, Läk
Vårdnivå Regionsjukvård
Besökskod läkare VN001 Enskilt besök
Huvuddiagnos M480A Spinal stenos C5-C6
Remiss från Dr AL, VC Torpa, Vänersborg
Aktuellt

Tidigare väs frisk 49-årig, gift man, IT-samordnare i Trollhättans kommun, Fysiskt aktiv, tidigare ledare på Friskis & Svettis. 2001 debut av hö-sidig armvärk ut i tummen med sensibilitetsnedsättning, debuterade efter att han suttit och somnat och “tappat huvudet”. Blev så småningom förbättrad men efter något halvår återkom värk och då även i vä arm med samma utstrålning på utsidan av över- och underarm och ut mot pekfingersidan. Successivt tilltagande värk, tillkomst av värk även i utsidan av hö ben, trötthet i benen, värk ned i hö ljumske utstrålande mot pungen. Gångsvårighet, tilltagande trötthet, illamående känsla när värken blir som värst och ofta spridda större el mindre muskelsammandragningar ssk i benen och sätesmuskulaturen. Ofta dessutom huvudvärk och tinnitusliknande besvär på hö sida. Han har tränat regelbundet med hjälp av sjukgymnast och VC och även regelbundet på Friskis & Svettis. Hans gångförmåga har förbättrats så att han tycker sig kunna promenera ganska obehindrat nu och förnekar besvär med trappgång el gång i mörker. Han kan cykla obehindrat på specialcykel där han sitter upprätt men han kan inte cykla på vanlig cykel när han får böja huvudet bakåt för att se framåt och han kan inte under lång stund titta upp i taket utan att han får tilltagande värk i nacken och utstrålning i hö tummen, men ingen symptomaccentuering i benen. Däremot har han en ständig värk som accentueras om han sitter stilla som gör att han varit sjukskriven med tidsbegränsad sjukersättning sedan hösten -03 heltid. Medicinerar med Diklofenak som ger viss värklindring.
Lokalstatus

At: Opåverkad. Rör sig obehindrat. Går utan hälta. Halsrygg: Diskret inskränkning av rörligheten i samtliga riktningar. Lite smärta i samtliga ytterlägen. Extensionstest och foramen kompressionstest hö ger smärtutstrålning till hö tumme. Tå- och hälgång u a. Ingen dystaxi i armar eller ben. Normal muskelkraft i både armar och ben. Inga muskelatrofier. Patellar- och akillesreflexer u a. Bab saknas. Hö biceps reflex svagare än vä. Senreflexer i armarna i övr u a. Hoffman test neg. Nedsatt beröringssensibilitet radialt vä tumme och radialt på hö underarm. Antydd sensibilitetsnedsättning även lateralt hö lår och underben.
Axelleder: Normal rörlighet bilateralt.
MR halsrygg NÄL 040317: Pålagringar framför allt C5-C6 centralt ut mot bägge foramina, mindre uttalat C4-C5. På C5-C6 nivå ger det upphov till en relativt uttalad stenos men jag ser inga säkra intramedullära signalförändringar.
Bedömning Den påvisade stenosen C5-C6 kan tänkas förklara hans symptom som en kombination av rizopati och diskret myelopati, även om det inte finns några uttalade neurologiska bortfall. Han kan vara hjälpt av kirurgi, i så fall kotresektion med främre dekompression C4-C6. Fall för diskussion och sedan besked till pat.
Kopia Remissvar
Remissvar: R5
 
 
2005-04-14

Har problem med den nya medicinen, Relifex som DR OH skrev ut åt mig som alternativ till Diclofenac T ratiopharm. Den verkar verka på ett helt annorlunda sätt än Diclofenac. Idag har jag tagit dubbel dos. Som max kan en vuxen ta 2g. Idag har jag tagit 2g.

Fass:
RELIFEX
"Antiflogistikum med analgetisk och antipyretisk effekt"
"Aktiv substans: Nabumeton; finns i Reliflex"
"Är ett inflammationshämmande, smärtstillande och febernedsättande medel. Det verkar genom att hämma en grupp ämnen i kroppen som kallas prostaglandiner, vilka bildas i ökad mängd bl a vid inflammationer."
"Används vid kronisk ledgångsreumatism (reumatoid artrit) och ledförslitning (artros)"
Vad står det om Diclofenac?
Diclofenac T ratiopharm
"Antiflogistikum med analgetisk och antipyretisk effekt"
"Aktiv substans: Diklofenakkalium: Finns i Diclofenak; Diclofenac och Voltaren"
"Är en icke-steroid antiinflammatorisk substans tillhörande arylacetylsyraderivatens grupp. Dess effekt (liksom effekten av alla NSAID-preparat) baserar sig, åtminstone delvis, på inhiberingen av enzymet cyklooxygenas som katalyserar syntesen av prostaglandiner från arakidonsyra."
"Används för korttidsbehandling av akut smärta vid reumatiska inflammationssjukdomar, menstruationssmärtor, migränanfall och vid smärt- och inflammationstillstånd vid skador och operationer, även i samband med tandvård."

Efter denna analys verkar det som om Diclofenac är det läkemedel som har en "bredare" verkan. Relifex här mer eller mindre helt inriktad på att hämma prostaglandinerna. Det skulle kunna förklara att jag känner mig sämre men har inte så ont, Men ändå lite mer ont än när jag tar Diclofenac. Problemet med Diclofenac är att jag mår dåligt om jag tar 2-3 per dag i snitt, vilket jag skulle behöva för att hålla mig smärtfri.

Ja, ja, jag får väl ge Relifex några dagar till. Ska höra med min doktor på vårdcentralen, den 19'e, om man kan ta en Diclofenac på fm och en Relifex på kvällen.

 
2005-04-19

Idag har jag varit hos Min Vårdcentralsdoktor (kl 11:30). Denne skickar läkarutlåtande till F-kassan I THN, där föreslås ett års förlängning med arbetsträning beroende på om det blir operation eller inte.

Jag fick kopior på Dr PS (R4) bedömning samt svaret från Dr OH (R5).

Nytt recept på Stesolid och Diclofenac. Lämnade Relifex till doktorn (funkade visst bra på doktorns hund?).

 
2005-04-20

Idag roar jag mig bl.a. med att fylla i "ansökan om tidsbegränsad sjukersättning".

 

Jag ska nu också försöka lura ut vad "myokymier" är för något som Dr PS talade om.

myokymier Fibrillära ryckningar eller kontraktioner av hela muskelmassan förbundna med sensibilitetsrubbningar vid neuriter, överansträngningar, hysteri osv.
Jag ska också mer i detalj söka reda på vad Dr PS menar med "Coping"-strategier? Samt: "Valsalvamekanismer", vad är det?
"Coping"-
strategier		 Denna www-sida beskriver det bra, tycker jag
Valsalva-
mekanismer
Källa: (http://www.balansboll.nu/
fakta/balstabilitet/balmuskler/
diafragma/diafragma.htm)

Om vi behåller luftstrupen stängd och håller inne all luft och samtidigt ökar buktrycket så genomför vi en s.k. Valsalva-manöver; trycket från alla muskler gör att buken spänns upp som hård ballong och pressar inifrån mot ryggraden. Detta är en teknik som tyngdlyftare använder för att stabilisera ryggen. 

Valsalva-manövern är inte förbehållet tyngdlyftare utan är något som var och en av oss omedvetet gör dagligen; så fort vi gör ett tyngre lyft eller annan ansträngning, håller vi omedvetet andan och ökar buktrycket. Valsalva leder till en temporär blodtrycksökning, vilket är grunden till att vissa riskgrupper avråds från undvika tunga lyft.

Nu när jag läst igen Dr PS bedömning får jag säga att jag måste omvärdera den mannen. Bedömningen är utomordentligt detaljerad. Synd bara att han var så förbaskat oprofessionell vid undersökningstillfället.

 
2005-04-22
Det här väntandet tär på en. Jag har "väntat" i nästan 4 år nu. Väntat på att; 
  • den värsta värken ska gå över, 
  • jag ska bli så bra så jag kan börja arbetsträna,
  • kallelser från olika vårdgivare ska komma,
  • svar från olika vårdgivare ska komma.
 

Funderar fortfarande mycket på Dr PS's bedömning. Den innehöll en del "fel". Funderar på om jag ska be honom rätta till det? Jag har ju en del tråkiga erfarenheter om vad som kan hända när försäkringsbolag läser journaler.

Så här kommer en uppställning om hur jag skulle vilja formulera mig till Dr PS:

 
 
Bäste Dr PS.
(pat Nils-Gunnar Nordlund, YYMMDD-XXXX)

Först vill jag tacka för en mycket väl genomförd undersökning och en mycket väldokumenterad bedömning.

Nu är det så att jag har tråkiga erfarenheter från försäkringsbolag som läser journaler och hur de tolkar det som står. Så av den anledningen vill jag att det ska var rätt det som står där.

Jag har alltså följande korrigeringar att framföra (med "korrigeringar" menar jag inte att jag kräver att journalanteckningarna måste ändras. För mig räcker det att det i journalen införs en hänvisning till en utskrift av nedanstående, vilket bifogas journalen.):
 
Samtliga önskade korrigeringar avser besöket 05-03-30
  Sökord Från formulering Till formulering
1 Soc Det är allmän trötthet som är begränsande för arbetsförmågan. Det är allmän trötthet och värk som är begränsande för arbetsförmågan.
2 Akt Största hindren i vardagen är illamående och trötthet. Största hindren i vardagen är värk, illamående och trötthet.
3 Akt Om han inte tar värkmedicin har han över huvud taget svårt att lyfta armarna. Har då också svårt att lyfta exempelvis ett mjölkpaket och blir släpphänt. Om han inte tar värkmedicin har han över huvud taget svårt att lyfta armarna. Har då också svårt att lyfta exempelvis ett mjölkpaket och blir släpphänt. Denna släpphänthet har han även med medicinering.
4 Akt Pat har dock skickat bilderna digitalt till neuroortoped på Ryhov i Jönköping och talat med läkaren i fråga per tfn. Pat fick en telefontid i december -04 med neuroortoped på Ryhov i Jönköping och talat med läkaren i fråga som studerat efterskickade rtg och MR från NÄL.
5 Akt Denne skulle ha sagt att det finns lateralt diskbråck som kunde förklara symtomen. Denne skulle ha sagt att det inte kan uteslutas att de fynd som kan ses på rtg och MR kan förklara symtomen.
6 Akt Hans egen fundering kring grundorsaken har varit att han uppfattar att han i halsryggen har diskbråck som trycker på det fett som omger ryggmärgen och att det åstadkommer bristande blodförsörjning av ryggmärg och nerver i området, särskilt i vissa situationer vilket då skulle ge fluktuationen i symtombilden. Hans egen fundering kring grundorsaken har varit att han uppfattar att han i halsryggen har förträngningar utmed flera ryggmärgsnivåer som trycker på det fett som omger ryggmärgen och att det åstadkommer bristande blodförsörjning av ryggmärg och nerver i området, särskilt i vissa situationer vilket då skulle ge fluktuationen i symtombilden.
7 Bed, åtg Han har tidigare under en längre tid prövat Saroten 50 mg dagligen. Han fick lindring av de värsta smärtorna, men samtidigt påverkades känsloliv och libido neg varför det knappast är meningsfullt att göra något nytt försök med detta preparat, som annars ofta fungerar bra vid kroniska smärtor. Han har tidigare under en längre tid prövat Saroten 50 mg dagligen, som ofta fungerar bra vid kroniska smärtor. Han fick lindring av de värsta smärtorna. Vid ett senare tillfälle hösten -03 förskrevs T Zoloft 50 mg av inrem, detta preparat påverkade känsloliv och libido neg varför det knappast är meningsfullt att göra något nytt försök med detta preparat.
 
Och så några frågor:
  Sökord Formulering Fråga
1 Bed, åtg De anamnestiskt misstänkta fascikulationerna av myokymiema bedömes helt klart benigna; de har funnits länge utan några åtföljande pareser eller atrofier.
  1. Sedan augusti 2003, är det "länge" i dessa sammanhang?
  2. Är det inte så, att så länge man har de s.k. fascikulationerna så betyder det (oftast) att intilliggande nerv[er] (axon) är skadad[e], men fortfarande "lever"? Och då uppstår ju givetvis inga pareser eller atrofier, eller?
  3. Det jag tycker man i så fall borde kunna uttrycka är att nervskadorna inte verkar progrediera. Men att kalla dem "benigna"? Det är klart, de leder ju inte i detta område till döden. Så då kan de kanske anses som ofarliga.
2 Bed, åtg Sannolikt är det framförallt "coping"-strategier som behövs för framtiden, men var sådan kompetens finns känner jag inte till på rak arm och får i så fall ordnas via inrem. Kan du utveckla vilka typer av "coping"-strategier som du bedömer vara mest effektiva i mitt fall. Själv tycker jag ju att jag redan håller på med en hel del sådana strategier.
3 - Signalförändring Hur kan man, på en MR, se om det föreligger "signalförändringar" i ryggmärgen?
Jag har noterat att detta är en vanlig frågeställning.
 

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund
Brev. 2005, till Dr PS (Skickade aldrig detta)
   

Skicka ett meddelande till Dr OH. Enligt nedan:

  

Bäste Dr OH.
(pat. Nils-Gunnar Nordlund, YYMMDD-XXXX)
Med all respekt för de slutsatser Ni och Era kollegor kommer fram till tar jag mig friheten att föra fram mina funderingar.
 
Och jag resonerar enligt följande:
  1. Jag kan inte se en rimlighet i att acceptera en framtid med de besvär jag har nu.
  2. Jag bedömer sannolikheten till spontanförbättring, inom en rimlig framtid, som obefintlig.
  3. Jag bedömer sannolikheten till en progrediernade försämring som relativt stor då jag fortfarande är relativt ung. Alltså, jag bedömer det som osannolikt att nuvarande benpålagringar stannar vid nuvarande utseende.
  4. Att avvakta och se om ytterligare försämringar tillkommer känns inte som ett acceptabelt alternativ.
  5. Finns det minsta chans att en operation kan leda till att mina besvär förbättras känns det som en helt acceptabel lösning. Även om det inte skulle ske en markant förbättring så skulle det kännas tryggt att veta att det i alla fall inte kan bli sämre, beroende på stenos.
  6. Jag föredrar att opereras när jag är i relativt god fysisk form eftersom förutsättning då är stor för att dels klara ett postoperativt förlopp med påföljande rehabilitering samt dels själva operationen. Jämfört med om man är i sämre fysisk kondition.
Slutsats: Jag vill att ni opererar, så snart som möjligt.
 
Vänligen
 
Nils-Gunnar Nordlund

Brev. 2005, till Dr OH
 
 
2005-04-28
Ont som f-n i höger deltamuskel och brännande/svidande smärta i höger tumspets. Tar 2st T Stesolid. Lite tidigare än vad jag brukar. Beror antagligen på det "lilla" dragande jag gjorde i en 41-kilo tung låda på IKEA i GBG innan jag visste att den vägde 41 kg. Lådan låg på en låda i axelhöjd, kanske något högre.
 
2005-04-29

Idag hände det. Dr OH ringde och meddelade att de kommit fram till att jag sannolikt skulle vara hjälpt av en operation.

Operationen blir i September-Oktober.
 

Tjuter/Väser i huvudet. Svider/bränner i tumme och pekfinger och emellan åt i vänster ringfinger och lillfinger samt i en del tår.
Är väl sviter efter hopskruvandet av nya BONDE-hyllan.
 
2005-05-03
Lade in följande fråga till Dr Hans Tropp, www.RYFS.nu.
Rubrik: Signalförändringar
Namn: Nils-G Nordlund
Medlemsnr:1592
Datum: 2005-05-03
När RTG-läkare, Ortopeder, Neurologer etc. Granskar framför allt MR-plåtar diskuterar de om de ser "signalförändringar" i ryggmärgen eller inte.
Om det nu skulle vara "signalförändringar" i ryggmärgen, hur ser man det? På en MR?
 
Svar kom: 2005-05-22
Hej!
Signalförändringar betyder ofta att det finns en svullnad (ödem) i ryggmärgen som tecken på mekaniskt tryck eller skada. Jag är inte rtg-läkare, men jag tror att man fra ser olika vätskeinnehåll och olika typ av vävnad exvis blod, fett etc.
Vanlig röntgen ger ju kontrast mellan olika vävnader beroende på hur pass genomsläppliga de är för röntgenstrålning. Magnetkameraundersökning innebär att man lägger på ett magnetfält och olika vävnader reagerar med olika signal.
MVH
Hans Tropp
 
2005-05-05

Igår var jag och jympade ett 90-minuters pass. Det tog ut sin rätt idag. Efter att Eva och jag varit ute till Gaddesanna och tittat på en tomt. Det blev en liten promenad. Väl hemma slocknade jag och var "borta" i 4 timmar. Har mått dåligt. Under promenaden fick jag "dov" värk i hela högersidan från nacken ned till foten.
 
2005-05-10

Gör ett uppehåll i medicineringen p.g.a. att jag mår så förbaskat dåligt.
 
2005-05-13

Värkläget. Jag kan inte säga att jag har markant mer värk nu, utan mediciner än med. Jag blir fortfarande fort trött. Damsög nyligen. Det kändes som om jag blev tröttare av det "i kroppen" än ett jympapass.

Det väser lika ofta i huvudet. Jag har mer värk i högerbenet och höger skinka. Jag har också mer värk i fötterna. Var ute och promenerade igår, utan hund. Värken i armarna och i benen/fötterna beter sig på samma sätt.

Muskelsammandragningarna har spritt sig till muskler som tidigare inte varit involverade.
Har cyklat lite. Känns bra.
Än så länge känns det som en bra dag idag.
 
2005-05-14
Börjar med en T Dicklofenac per dag.
 
2005-05-30
Har i flera dagar nu mått riktigt bra!

Fick brev från F-kassan idag om att de fått läkarutlåtande och att jag skulle komplettera med ett ansökan om sjukersättning?????

Ringde, efter lite letande hittade de en notering om att jag lämnat in en ansökan om tidsbegränsad sjukersättning 22/4-05 och att läkarutlåtandet inkommit 2/5-05. Det är bara det att de inte hittar ansökan. "Allt" har blivit flyttat från THN till VBG. Så min ansökan kan ligga i "posthögen". F-kassan hör av sig om de inte hittar den. De tar inget beslut utan att ha alla dokument.
 
2005-08-23

Har nu ett preliminärt besked, om när operation ska ske, i slutet på september. Kallelse kommer.
 
2005-08-31

Jag har fått kallelsen! Operation ska ske den 29 september och inskrivningsbesök den 13 september kl 10:00.
 
2005-09-13

Inskrivningsbesök Sahlgrenska Elektiva Enheten Otropeden avd 16/29

Först fick jag träffa en SSK som intervjuade mig och gick igenom frågeformulären. Hon tog också en del prover. Sedan fick jag vänta lite innan jag fick prata med Dr OH. Han undersökte mig och konstaterade att jag var i samma skick som vid förra undersökningen. Vänta igen. Sedan var det sjukgymnastens tur, jag fick prova ut två olika typer av halskragar en mjuk och en hårdare. Sedan dök en annan SSK upp och tog ett blodprov till. De hade glömt blodgruppen. Sista träffen var med narkosdoktorn. Ca 14:30 var jag klar. Mellan 12-13 var jag ned till cafeterian och köpte mig en baguette och en Pepsi.

När jag kom hem kom jag på att jag glömt att be och få ett intyg för sjukreseersättning så jag skickade ett ePostmeddelande till K och frågade hur jag skulle bete mig med det. Jag fick svar och hon ville veta hur jag reste (bil) och så skulle hon skicka ett papper hem om det hela.
 
2005-09-15

Fick för en stund sedan ett telefonsamtal från F-kassan. Det var en handläggare som ville veta hur det hela låg till så jag berättade att jag skulle opereras den 29/9 och att det därefter var en rehabiliteringsperiod om tre månader och att doktorn sagt att jag inte skulle förvänta mig några eventuella förbättringar förrän efter ytterligare tre månader. Vi talade också om att Dr S avsåg ett år från aug 2005. Vi pratade också om att jag ämnar försöka börja arbeta så fort mitt tillstånd tillåter det och att jag kommer att börja försiktigt. Typ, 1 timma per vecka.
 
Skickade en fråga till Dr OH om hur det blir med eventuell framtida magnetröntgen om man använder titan.
Fick svar från Dr OH. De använder titan just för att det då funkar med MR.
 
2005-09-25

I torsdags 22/9 slutade jag ta T Diclofenac 1st på morgonen (Eftersom Diclofenac är ett läkemedel som har en inflammationshämmande effekt kan det inverka negativt på läkningen efter operationen. Så av den anledningen ska man sluta ta denna typa av läkemedel ca 1 vecka innan op.). Det börjar kännas i armarna nu. Måste tänka mig för när jag lyfter saker. Oftast får jag använda bägge händerna. Lite mer spänningsvärk i övriga muskler. Känns som om ca 60% av skellettmuskulaturen är spänd. Får småkramper/hugg. Svider och bränner både i skinnet och djupare, mest i höger hand och arm. Värk mest på höger sida av kroppen. Lättirriterad. Blir fort trött.
 
2005-09-27
Tvättade mig med Descutan 1(3)

Descutan är ett bakteriedödande duschschampo. Detta ska man skrubba sig med 3 ggr innan op.
 
2005-09-28 Ca 17:00 Installerade jag mig på Sahlgrenska Ortopedavdelningen 16.

18:00

Träffade Dr BL och fick veta att det blir han som opererar och att Dr OH inte har möjlighet att vara med. Han undersöker mig och beskriver hur operationen ska gå till.

22:24 Tvättade mig med Descutan 3(3)

22:25 T Imovan 7,5 mg att sova på.
2005-09-29 Ca 06:00 Får premedicinering

07:20 Körs jag ned till OP

08:45

Påbörjar Dr BL operationen, assisterad av Dr HB: Ett horisontalt snitt lite åt vänster. Diskarna mellan C4-C5 & C5-C6 avlägsnas. Stenos slipas bort i ryggmärgskanalen och lateralt på nivåerna C4-C6. Sockerbitsstora titangallerbitar trycks in på nivåerna C4-C5 & C5-C6. En ca 6cm lång titanplatta skruvas fast med 5st titanskruvar frontalt.

11:50 Operationen avslutas med subcutana suturer.

12:00 Körs jag in till uppvaket. Där får jag en massa morfin, vätska och syrgas.

17:00

Tillbaka till avd 16. Hustrun var där då! Och så fick jag en teckning från R! Från nu får jag 2st PanoCod var 6 timma. Dropp med morfin rinner på. Samt ett dropp med antibiotika. Urinkatetern som sattes på OP är kvar och ska så vara till morgonen. Dricker massor med vatten eftersom jag får syrgas. Vilket man blir väldigt torr i munslemhinnan av.

19:00 Äter en smörgås och dricker kaffe.

20:00

Ringde dottern, ingen hemma. Pratade in ett meddelande på deras svarare.

Ca 23:00

Dr BL var inne snabbt och kollade läget och bad mig undvika att äta. Jag skulle vänta med det till morgonen. Där ser man. Han var lite sent ute.
2005-09-30 06:00

Urinkatetern dras, svider som fan!
Har haft problem med andningen i natt, svullet och tungt främst i svalget. Fått syrgas och har därmed varit kruttorr i munnen. Vid ett tillfälle var kissepåsen ”sprängfylld”

08:14
Nu har jag ätit gröt och en korvmacka samt kaffe med mjölk.

Det är inte var dag två tjejer bäddar sängen och en kan stå och se på. Nya rena kläder har jag fått. Nu ska jag vänta på röntgen och att magen ska komma igång. Kissat har jag gjort.

Har fått prata med en kvinnlig doktor som var med på operationen. På den ena, nedersta nivån, var det rejält trångt. Två diskar är ersatta med sockerbitsstora nätgallerbitar.

Sedan är en ca 6cm lång platta fastskruvad framtill med en massa skruvar.

Jag får inte lyfta tungt och inte heller lyfta mig uppåt med armarna.

10:53

Nu har jag träffat sjukgymnasten. Fick några töj och tänj övningar för axlarna.

Första 6 veckorna inte;
- lyfta något tyngre än 1 kg
- köra bil
- dammsuga
- handla mat
- stortvätt
- "arbeta" statiskt
 

Jag ska;
- promenera minst en gång per dag
- variera aktiviteter
 

12 veckor efter operationen sjukgymnastik enligt Svenska nackstudier.

11:41

Nu har vi fått mat. Pannbiff, kokt potatis, gröna ärtor och brun sås. Och så katrinplommonkräm med mjölk till efterrätt.

Väsandet och duttandet är "värre" nu än före operationen

13:53

Då var röntgen klar. Vill man ha kopior ska man kontakta Sahlgrenska mediaenhet.

Det märks att man behöver antivärkläkemedel.

14:46

Mamma har precis åkt. Hon har åkt buss och besökt bokmässan. Jag fick boken: "De nakna kvinnornas ö" av Inger Frimansson.

Mat. Pannkakor & lingonsylt.

Magen har inte "kommit" igång.

18:57

Fantastiskt! Personalen kommer och tar upp beställning. Jag beställde 2 grova mackor, en med skinka och en med leverpastej samt kaffe med mjölk. Det var likadant med frukosten, den kunde man också beställa.

Det märks, som sagt, när antivärkläkemedlet börjar "ta slut".

Har ännu inte fått veta om skruvarna sitter rätt.

Läkaren som ska skriva hem mig i morgon är nr 4 ordningen jag kommer att få träffa nu.
2005-10-01 04:27
Väntar på morgonmedicinen och frukost. Att få skita.

Dagen idag ska annars ägnas åt att vänta på utskrivningssamtalet.

Någon av gubbarna här inne har skitit ned sig. Antagligen en av dem som ligger med morfinpump och som inte får röra sig på egen hand.

07:27 Väntar och väntar. Frukost är väl nästa stora händelse?

08:27

Frukost! Två grova skinkmackor, kaffe och katrinplommondryck. Sedan ska jag få mer tarmstimulantia av syster S.

Ca 11:00 Tror de att utskrivningsdoktorn kommer till avd.

Nu har jag bytt kallingar och skjorta. Vaskat mig lite under armarna.

Ringde hustrun och vi kom överens om att hon och sonen skulle dyka upp har ca 14:00.

Nu har de kollat operationssåret och bytt förband. Det ser tydligen väldigt snyggt ut och inga synliga stygn.

Jag har också fått en folder: "Inför din hemgång". Imponerande!
Nu är det Dr ÅB kvar.

Ca 12:00 Lunch: Fisk & mos å persikohalvor.

13:07

Då har jag fått mitt utskrivningssamtal av Dr ÅB.

Fick dock inget operationsprotokoll. Blev nog något missförstånd eftersom Dr ÅB kom med en kopia på en röntgenbild.

Fick också recept på läkemedel; C Tiparol och T Panodil.

Av syster S fick jag med mig ett gäng läkemedel; T Panodil och T Tradolan.

Av vilken anledning kan inte läkare ordinera det man blivit ”inställd på”? Av vilken anledning ska det krånglas till med andra läkemedel. Ska skriva en ePost till Dr BL och fråga.

Lämnade en utvärdering i Vårdenhetschefens brevlåda.

Hustrun har ringt och de kommer upp å hämtar mig. Det var OK att åka personbil om jag fäller sätet.

Resan hem var hemsk. Varenda gupp, inbromsning och igångkörande sända ”olustkänslor” genom hela kroppen.
(Undrar om det varit bättre med sjukresa som syster S föreslog?)

Skönt å komma hem. Vilade lite. Käkade, snackade lite och sedan blev det sänggående.
Dagboksanteckningar från Sahlgrenska, nackoperationen 2005-09-28--10-01
 
 
2005-10-02

Var mest i sängen, försökte vara uppe. Var ute på en liten promenad.
 
2005-10-03

Ringde vårdcentralen och beställde tid hos Distriktssjuksköterska. För kontroll av operationsåret. Fick en tid kl 10:00 6/10-05. Tog en lite längre promenad. Är fortfarande besvärat irriterad i svalget.
 
2005-10-04

Ringde min vårdcentralsdoktor om att jag hade besvär i svalget. Fick en tid kl 13:50. 
Hon och en "hjälpreda" studerade mig i halsen och efter lite överläggning blev det ordinerat T Cefradroxil 1g. En 10-dagars kur. Tog första tabletten ca 14:15.
 
2005-10-05

Är inte riktigt nöjd med hur det känns när jag kissar. 
Halsen känns fortfarande inte riktigt bra. Har tagit en extra Panodil. Behöver fortfarande ta läkemedlen var 6 timma. Provade i natt med att ta kvällsdoserna vid 22:00. Det var ingen bra idé. Hade lättare värk när jag vaknade och det är ju inte meningen. 
Så jag håller följande dosering veckan ut (06, 12, 18, 24):
Panodil: 1½+1+1+1½ (plus 1 vb) = 6 st [max: 2+2+2+2] (ord: 1-2, 1-3 ggr/dag)
Tiparol: 2+1+1+2 = 6 [max: 2+2+2+2] (ord: 1-2, 1-3 ggr/dag)
Cefradroxil: 1+0+0+0
 
2005-10-06

Besökte DSK på Vårdcentralen. Kontroll av såret. Hon såg nöjd ut. 
Men det var rackarns vad svårt det är att bli av med det "gamla" klistret.
Hon ringer i morgon fm och kollar hur det är med min halsinfektion och om vi behöver byta antibiotika.
Jag får också en tid för "slutkoll" av såret torsdagen den 13 november 15:45.
 
2005-10-07

DSK  ringer och hör hur det är med halsen. Vi kommer överens om att det är bäst att ha kvar nuvarande ordination.
 
2005-10-08

Har börjat minska på C Tiparol och försöker också öka tiden på natten. 
På måndag hoppas jag vara nere till ca 22:00. Idag är det 23:00 som gäller.
Känselbortfallet i huden på höger tummes vänstersida är tillbaka och till viss del också handloven.
Känner också en del värk i höger under- och överarm. Det hugger också till i nackmuskulaturen emellanåt (nytt).
Väser/tjuter konstant i huvudet.
Smattrande/dunkande ljud i vänster öra är tillbaka och nu mer omfattande, håller på längre och mer frenetiskt.
Fortfarande vissa små problem med sväljandet.
En del slem i luftrören också. (Har jag i och för sig alltid haft de senaste åren, bronkit?)
  
2005-10-09
Skickade ett meddelande till Försäkringskassan:
Hej!

Till aktuell handläggare: XX

Jag, Nils-Gunnar Nordlund YYMMDD-XXXX, med provisoriskt beslut om tidsbegränsad ersättning, vill härmed informera om att jag nu har blivit opererad i halsryggen på Sahlgrenska av Dr BL, torsdagen den 29 september 2005.

Jag ska gå med halskrage i 6 veckor med inskränkta aktiviteter; promenader och lyfta max 1 kg. Jag kommer att bli kallad till ett återbesök till Sahlgrenska 6-8 veckor efter operationen.

Tidigast 12 veckor efter op ska sjukgymnastik enligt Svenska nackstudien sättas in. Vi denna tidpunkt kan jag också börja öka på mina aktiviteter.

Tidigast 6 månader efter operation kan man förvänta sig bestående tecken på förbättringar. En del besvär kan ta år att repareras.

För närvarande har jag ca 60% av de gamla besvären kvar. Ett par nya har tillkommit. Detta är normalt, enligt doktorerna.

Distansstudier: Jag undrar om det är OK att anmäla sig till en distanskurs i Journalistiskt Skrivande å Ljungskile Folkhögskola? Anmälan ska vara inne före 1 november.

STUDIETAKT: Kvartsfart – cirka en kväll i veckan under fyra månader. Intensivare i samband med inlämningsuppgifter.

KURSSTART: Januari 2006. Kursen avslutas i maj.

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund

Jag har alltså luskat fram en distanskurs som jag hoppas komma med på.
 
2005-10-11
Idag fick jag Operationsprotokollet:
 
05-09-29 OPERATIONSBERÄTTELSE 16/29
07:15 05-09-30 10:28 / heka12

Öl L, B, Läk

Vårdavdelning 16

Huvuddiagnos M480A Cervikal spinal stenos

Bidiagnos M500 Disksjukdom i halskotpelaren med myelopati

Kroppssida Centralt

Preoperativ bedömning Patienten är bedömd av dr H och har haft mångårig nackvärk som accentuerats de sista åren. Initialt smärtor framförallt ut i vänster arm och ut mot tumme/pekfinger, men nu den sista tiden mest påverkad i höger arm i samtliga fingrar, mest kanske ut mot de två ulnara fingrarna samt radialt i underarmen. Haft känningar av och till i låren, mest på höger sida, med belastningsvärk av oklar natur. Har bedömts subjektivt som en lätt myelopati, och objektivt så har han även tecken på detta. Radiologiskt en uttalad central kompression samt högersidig övervikt med påverkan av foramina på höger sida CV-CVI, men också i viss mån CIV-CV. Likartad central förträngning på båda nivåer, men mest uttalad CV-CVI, där en stor bentagg går in i medullan och ger impression.
Indikation finns för en främre dekompression och man har diskuterat eventuell kotresektion, men tror sig kunna nå osteofyterna inom varje nivå. 

Operation NAG49 Främre fusion med intern fixation med Hedrocelbur respektive AO-platta

Operation ABC5O Dekompression CV-CVI samt CIV-CV

Operatör BL

Assistent   HB

Operationsberättelse Operation i ryggläge med huvudet i vakuumkudde. Man explorerar från CIV-CVI och identifierar disken CIV-CV med nål och TV-genomlysning. Man löser av longus collum, fäster en självhållande hake under detta. Man börjar sedan nivån CV-CVI, tar bort den främre osteofyten med gougetång, applicerar casparspridare, inciderar disken och öppnar upp spatiet, som bara öppnar upp sig cirka 3-4 mm. Man fräser av den nedre läppen på CV-kotan med Micromax och tar bort brosket, men det är ändå fortfarande trångt, varför man väljer att vidga spatiet försiktigt med en Codmans slev och hävla upp spatiet ytterligare några millimeter. Härefter kan man med Micromax fräsa ned mot bakkanten, där man får ta en bit ytterligare på femmans ändplatta. Man finner att det är rikligt med mjukdelar centralt baktill, och att man saknar den sedvanliga läppen på CVI-kotan, utan kommer omedelbart ner centralt in mot kanalen. Däremot så finns från mittlinjen och över på högersidan en stor bakre osteofyt som hänger som en stor läpp bakom CVI-kotan, och går ut och byggs på ytterligare på uncus och denna fräses bort med neuro-8:ans fräs. Man tar de sista resterna av den centrala osteofyten med 4/0:ans Codmans slev. På sexan är det också på höger sida framförallt en stor läpp som går ner centralt och man gör likaledes med denna, att man underminerar läppen som sedan bryts framåt med 3/0:ans slev utan att man behöver gå bakom kotkroppen.
Man går över på vänster sida och gör samma sak, finner i princip samma patologi men mindre uttalat, men där är foramen inte trång annat än i öppningen. På höger sida fräser man ut och tar bort hela uncus. Man avslutar med att applicera en 5 mm Hedrocelbur. Flyttar hakarna upp till nivån ovan och gör sedan samma procedur där. Man finner här i princip samma patologi på nivån nedan, men mindre uttalat. Också här en klar övervikt på höger sida och ut mot foramen, som är förträngd. Denna öppnas på samma sätt så att man applicera ut med en 4/0:ans slev. På vänster sida är foramen bara trång i ingången. Ringa blödning. Man applicerar en Hedrocelbur och slutligen fixeras båda spatierna med en AO-platta som får bra läge. Man kontrollerar blödningen, härefter finner man att det ser bra ut men att oesophagus är lite tillklämd i höjd med CV-CVI, men utan tecken på några skador.

Dexon i platysma, subcutis och intracutant. 

Postoperativ ordination Fri mobilisering med mjuk halskrage som han ska ha i sex veckor. Kontroll av neurologi.
Operationsberättelse - original
 
 

Nästan omgående lade jag ut en "försvenskning" av operationsberättelsen på min blogg (ngnblogganu.ngn.nu):
 
Operationsberättelsen; beskriver att de började nedifrån. Jag läggs i ryggläge med huvudet i en s.k. vakuumkudde. Ett horisontalt snitt på halsens framsida. En stor platt muskel (platysma), under huden, "delas" och man "flyttar" luftstrupe och matstrupe åt sidan. Letar reda på disken mellan C4 & C5 kontrollerar den med en nål och TV-genomlysning. "Lossar" en längsgående (utmed ryggraden) muskel (longus collum) och "håller" den åt sidan med en självhållande hake. Man börjar sedan på disken mellan C5 & C6. Med en tång tar man bort en benpålagring på kotans främre del. Tar bort disken. Mellanrummet är ca 3-4 mm och för smalt för att arbeta vidare via, så försiktigt "bänds" mellanrummet upp, ytterligare ett par millimeter, med hjälp av en slev tills man kan få in en "fräs" och slipa ned bakkanten på kotan. Från mitten och ut mot höger ses en stor benpålagring. Denna "fräses" bort och det sista "karvas" bort med en "slev". Ett liknande arbete görs på vänster sida. Man avslutar på denna nivå med att placera en 5mm hög titan-"bur", vilken ersätter den borttagna disken. Hakar flyttas upp en nivå och samma procedur upprepas i nivån C4 & C5. Fast här är benpålagringarna mindre. Även här sätts en titan-"bur" in på platsen för den borttagna disken. Slutligen fästes en titanplatta framtill på kotorna C4, C5 & C6 med 5 st titanskruvar. Allt kontrolleras och ser bra ut. Endast matstrupen har varit lite tillklämd i höjd med kotorna C5-C6, inga tecken på skador. Det hela platysma (stor platt muskel under huden), subcutis (under huden) & intracutant (i huden, under skinnet) sys ihop med tråd som sedan "löses" upp i kroppen.
Operationsberättelse - "försvenskad"
 
 
2005-10-13

Fick positivt besked från F-kassan om utbildningen. Och jag tackade för det. 
Var till DSK vårdcentralen. Såret såg bra ut. Behöver inte ha "plåster". Däremot ska jag använda strips ett tag till. Vi hittade ett par misstänkta Dexon-ändar. Men DSK lät dem vara, det kunde vara sårskorpor. Jag får själv försöka pilla bort dem. I morgon får jag duscha och då ska jag raka mig också.
 
2005-10-17

Fick dokumentationsunderlaget inför socialför- säkringsnämndens möte 2005-11-02. De ska då ta beslut om fortsatt tidsbegränsad sjukersättning för perioden september 2005 till augusti 2006 med 100% omfattning.

Besvärsläget:

Väsandet/tjutandet i huvudet: Oförändrad konstant hög nivå - irriterande.

Dunkandet i vänster öra: något mindre frekvent - besvärande, när jag vilar/ligger.

Små allmänna muskelsammandragningar: Fortfarande besvärande när jag skall vila/sova, både inför och när jag vaknar upp. Mest frekvent i armarnas sträckarmuskler. Men förekommer även i benen och ryggsidorna.

Kraftigare större muskelsammandragningar: Besvärande i vänster överarm, nedre delen av triceps. När jag ligger.

Hudkänselbortfallet på höger halva tumme: Relativt ringa när jag vaknar på morgonen ökar sedan snabbt och ligger på besvärsnivån jag hade innan op.

Hudkänselbortfallet på höger handlov: Obefintlig när jag vaknar, på morgonen, ökar sedan sakta och stannar på en låg besvärsnivå.

Hudkänselbortfallet på höger underarms tumsida: Obefintlig när jag vaknar, på morgonen, ökar sedan sakta och stannar på en låg besvärsnivå.

Muskelvärk i höger underarm: Gör sig påmind då och då. Låg besvärsnivå.

Muskelvärk i höger överarm: Gör sig påmind då och då. Låg besvärsnivå.

Muskelvärk i övre delen av ryggen: Mest när jag promenerar. Inte direkt besvärande.

Muskelvärk i nacken: Bara vid "plötsliga" reflexrörelser.

Känselsensationer, främst i fingrar/händer/underarmar: Bara om jag befunnit mig i någon ensidig position längre stund, eller gör något jag inte borde(?), numer sällsynt. Låg besvärsnivå. Mest i form av relativt mild brännande/svidande värk.
Sömn: Min upplevelse är att den blir bättre.

Läkemedel: Till nästa måndag bör jag vara läkemedelsfri. Om vi undantar framtida vid-behovsmedicinering (Panodil, Alvedon & Stesolid).
Utfasningsplan (panodil):
Måndag: 1+1+1½+0
Tisdag: 1+1+1+0
Onsdag: 1+1+1+0
Torsdag: 1+0+1+0
Fredag: 1+0+1+0
Lördag: 0+0+1+0
Söndag: 0+0+1+0

Övrigt: En märklig iakttagelse är värken i "filéerna" utmed ryggraden, muskler mellan skulderbladen och muskler mellan axlar och nacke, när jag promenerar. Jag har inte tidigare haft någon "känsel" eller värk i dessa muskler. Däremot har jag känt att de varit väldigt spända. Så ryggen känns numer mer levande?
 
2005-10-19

Idag bestämde sig kroppen om att det fick vara nog. Den, huden vid operationssåret, öppnade upp en ca 5mm lång öppning i operationssåret och "puttade" ut en knut.
Jag hittade en knut i andra ändan av operationssnittet. Jag klippte av knuten, på vänster sida och knep med en pincett den andra knuten och drog ut en hel tråd.

En blir ju lite bekymrad. Som jag fattat det så skulle det vara sytt med Dexon-tråd och att det är en typ av tråd som kroppen "suger upp". Helt uppenbart har huden inte gjort det.
Har skickat en fråga till operatören:
Hej!
Jag, Nils-Gunnar Nordlund YYMMDD-XXXX, opererades i halsryggraden, av dig och HB (assistent) 2005-09-29.
I natt och under dagen idag (2005-10-19) bestämde sig min kropp, eller huden vid operationssåret sig för att "putta" ut en rätt så stor knut, av suturtråd. Genom att öppna upp ca 5 mm av operationssåret (vänster sida).
Jag har varit hos DSK den 6/10 och den 13/10. DSK såg då vad som kunde vara små trådändar. Men hon var inte säker. Det kunde vara tunna sårskorpor också. Hon menade att eftersom det var Dexon-tråd så var det bara för mig att "pilla" bort trådändarna, efter ett tag. Det som var inne i huden skulle kroppen ta hand om.
Jag har nu dragit ut en hel tråd.
Min undran är. Ska det vara så? Har jag missat något i informationen?
Såret vätskar men det verkar inte infekterat. Men kommer den där 5mm-öppningen att slutas?
Och slutligen. Beter sig Dexon-tråd så här normalt, intracutant?

Annars är allt OK.

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund

Själv har jag försökt "pressa ut" så mycket sårvätska det går och satt på nya strips. Och tvättat. Sedan satte jag på ett förband med öppna långsidor.
Hustrun får kolla om jag satt stripsen rätt över "glipan".

Fick ett imponerande snabbt svar av operatören, bara efter ca 30 minuter:
Hej Nisse, 
Nej normalt brukar inte tråden krypa ut. Men det tar ca 3-6 månader innan den försvinner i såret. Huden läker på ca 2 veckor så någon risk att det spricker upp nu är det ju inte. Däremot bör du visa upp såret för en distr sköterska så hon får lägga om det och kontrollera att det inte blir en infektion. Vissa patienter "tål" suturen sämre än andra och du är kanske en av dessa

Hälsn
 

Ringde vårdcentralen och talade med dem.
Informerade disktriktssjuksköterskan.
Eventuellt ringer jag henne i morgon på telefontiden 08:15-09:00 tel: 27 82 07. 
Det beror på vad hustrun anser om såret. 
Hustrun har kollat upp såret. Det verkar inte finnas tecken på infektion. Endast blodblandad serös vätska när man klämmer på sårkanter.
 
2005-10-26

Meddelade afa idag att jag fått ny lön fr.o.m. april 2005. Ny lön 25250 SEK.
 
2005-11-05

Fick relativt snabbt svar från afa om att ersättningen inte påverkas. Det var den årslön jag hade vid sjukfallet, augusti 2003, som används som beräkningsgrund. Det enda som kan höja ersättningen är s.k. värdesäkring.
 
Såret ser bättre ut men är fortfarande rött.
 

I går, den 4/11, hade jag ett "surrande" i främre delen av vänster fot? Samt muskelsam- mandragningar på vänster sida av hakan?
 

Skickade ett meddelande till SU och frågade om återbesökstid:
Hej K!
Har du koll på återbesök?
Jag ska ju bli kallad till ett återbesök 6-8 veckor efter operationen (29/10).
Vet du när det blir?
Vänligen
Nils-Gunnar Nordlund YYMMDD-XXXX
Fick följande svar:
Hej Nisse
Jag har inte riktigt koll på återbesöken. Jag kan se att du finns på en väntelista för återbesök. Du kan ringa till tidsbeställningen och höra dig för. 031-3421819. Ha en trevlig helg.
Med vänliga hälsningar
K

Ringer Ortopedmottagningen, 031-342 18 19. På måndag. Telefontider: må-fr 08:00-11:30 samt må-ti 13:30-15:00.
 

Idag har jag problem med tandvärk, på vänster sida, som flyttar på sig?
 
2005-11-07

"Glömde" å ringa till SU? Fick ett "jobb" (hemsidefixande), av Roland Målare. Fast det blir ett ideellt jobb. Kul å ha ett "uppdrag".
 
2005-11-08

Då har jag varit i kontakt med tidbokningen på Ortopedmottagningen SU. Den 23/11 kl. 09:05 ska jag dit. Och då får jag träffa doktor nr 5, givetvis.
Bad att få skriftlig kallelse.
 
2005-11-09

Nu har jag fått en kallelse till ett återbesök, till Ortopedmottagningen SU/Sahlgrenska, onsdag 23 november 2005. Kl. 09:05. Och där kommer jag att få träffa doktor nummer 5, NP. Alltså en jag inte tidigare träffat.
Jag har också fått beslutet om fortsatt tidsbegränsad sjukersättning. Nu har jag hel sjukersättning fr.o.m. september 2005 t.o.m. augusti 2006.
 
Besvärsläget:

Väsandet/Tjutande: i huvudet; Mest på morgonen kan variera både uppåt och nedåt under dagen. Det har hänt att jag korta stunder upplevt att jag inte "hört" något "inne-i-huvududet" ljud. Kanske är det något mindre besvärande jämfört med 2005-11-02?
Värk:

* i höger överarm; Nästan inget. Kan värka till någon gång. 

* i höger underarm; Nästan inget. Kan värka till någon gång. 

* på höger handrygg; Lite "öm" nästan jämt. 

* i höger tumme; ytterst lite. Nästan försumbart. 

* i nackmuskulaturen; obefintligt. 

* i övre delen av ryggmuskulaturen; kan värka till några gånger under dagen. Mest besvärande när jag är ute och promenerar. 

* i nedre delen av ryggmuskulaturen; sällsynt. 

* i ländryggen: Mycket sällan. 

* i höger ljumske: ytterst, ytterst lite strax efter frukost. 

* i höger ben; inget helt borta 

* i höger arm; inget helt borta 

* i höger ben; inget helt borta  

* huvudvärk; oftare nu än före operationen?
Känselbortfall:

* i huden på höger tummes vänstra sida, sett från tummens "ryggsida"; omärkligt på morgonen när jag vaknar men kommer mer och mer under förmiddagen. "Stannar" ungefär" på den nivå det var på innan operationen. 

* i huden på höger handlov; Kommer senare under dagen. 

* i huden på höger underarms tumsida; Kommer senare under dagen. 

* i huden på högra lårets framsida; Inget, helt borta. 
Känselsensationer:
- Brännande/svidande smärta: 

* i fingertopparna; I stort helt borta. Kan komma någon sällsynt gång i höger tumme. 

* i tårna; Helt borta. 

* i fotsulornas yttersidor; När jag promenerade - helt borta. 

* i m. brachialis, höger överarm; Kan komma någon sällsynt gång. 

* i höger underarm; Kan komma någon sällsynt gång. 

- "Kalla fläckar"; Höger handled och underarm; Helt borta 

- "Rysningar"; Fortfarande konstant i högra ansiktshalvan och kan komma i "anfall" i vänster underben? 
Muskelsammandragningar: 

* små; Märker dem inte. kan komma någon sällsynt gång när jag går och lägger mig på kvällen. 

* större; Mitt i vänster stora sätesmuskel får ett anfall någon sällsynt gång. 

* kramper (hel muskel eller muskelgrupp); Ingenting numer. 

Dunkljud: Smattrande i vänster öra; mer och mer sällan. 

Muskelsvaghet: Helt borta. Upplever jag i alla fall. 

Illamående: Inget numer, som jag bedömer ha ett samband med central påverkan. 

Humör: Piggare, mycket bättre. Har fått lite "vidare" marginaler. Bättre toleransnivå. 

Vakenhet/trötthet: Helt klart avsevärt förbättrat. 
Ork: Känner mig mycket starkare. 

Psykiskt välbefinnande: Blir bara bättre och bättre. En och annan "dykning" blir det ju. Men det får räknas in i ett normalt leverne.
 
2005-11-10

Ömtålighet: Egentligen är det väl bra att det händer lite "mindre" allvarliga saker emellanåt.
Var ute och rastade hunden i går kväll, ganska sent.
På väg tillbaka, så hittar Tessie en liten pinne som hon får bära på. Vi knallar på, då rycker det till som bara den bakåt i vänsterarmen, jag håller kopplet i den handen. Då har hunden tappat pinnen och ska givetvis ta upp den. Det är bara det att när hon gör det så dras noskopplet åt. Och det där gillar hon ju inte. I stället för att reagera med att "följa med" för att lätta på "draget" så sätter sig hunden ned på bakhasorna och beter sig som en riktigt trilskande åsna, med nosgrimma.
Är man inte beredd på det, ja då liksom rycker det bakåt enligt lagen om kroppars rörelse och tvärstopp.
Idag har jag värk i vänster sida av nacken. Inte mycket men så att det känns. Hoppas bara det är en "liten" skada. Där fick man sig ytterligare påminnelse om att jag är långt ifrån "bra". Och att det som känns bra är väldigt "bräckligt".
Så, vi skyndar långsamt.
 
2005-11-21
Skickade brev till Mediaenheten på Sahlgrenska. man måste göra det om man vill köpa kopior på sina röntgenplåtar.
 
2005-11-23
I dag var jag ju till Sahlgrenska på återbesök. Doktorn var nöjd och då får väl jag vara det också.
Jag hade skrivit frågor till doktorn.
Och på dem fick jag följande svar:
  1. Vecka 52-2005/01-2006 ska jag börja med Sjukgymnastik enligt Svenska Nackstudien. Vad innebär det? Vart vänder jag mig?
    Svar: Det får jag veta vid återbesöket den 20/12.
  2. Fram till dess, vad ska jag då undvika att göra?
    Svar: Tunga "grejer".
  3. Kommer känseln tillbaka i höger tumme?
    Svar: Kanske.
  4. Finns det någon hjälp för min tinnitus/väsandet?
    Svar: Det får jag ta via min VCT-läkare med remiss till öron. Men han noterar det i min journal på SU. Han menade att det är mycket sällsynt med tinnitius/väsande som har sin orsak från nacken/muskler. Det trodde man för ca 15 år sedan. (Jag trodde att det var tvärtom?)
  5. Finns det hjälp för dunkandet/"duttandet" i vänster öra?
    Svar: Se svaret på punkt 4.
  6. Efter operationen har jag fått problem med en muskel i vänster käkvinkel. Jag vaknar av det på natten. Vad beror detta på?
    Svar: Kan bero på att de flyttade på en del muskler under operationen och att detta säkert kommer att ge sig med tiden.
  7. Hur förebygger jag återfall?
    Svar: Allmän försiktighet.
  8. Om jag nu inte hade blivit opererad, med tanke på hur det såg ut, där inne, hur allvarligt var det?
    Svar: Är ryggmärgen i kläm och man skulle råka ut för en bilolycka t.ex. så skadas ryggmärgen mer.

  9. När kan jag börja belasta "fullt"?
    Svar: Om ca 2-4 månader.

Hämtade röntgenplåtar som jag beställt på Sahlgrenskas mediaenhet (80 SKR/plåt). Valde ut två som visar metallbitarna (titan) som doktorerna "tryckt" och skruvat dit. 

Den vänstra bilden är "tagen" bakifrån och den högra från vänster. På den vänstra bilden är hakan åt vänster och nacken åt höger.
 
Bild 5.2
 

De fyrkantiga bitarna (2 st) är sockerbitsstora metallgallerburar som ersätter de borttagna mellankotsdiskarna. I mitt fall mellan kotorna C4-C5 & C5-C6.

Och för att allt inte ska "åka på sned" så är kotorna C4-C6 fastskruvade via en platta, framifrån. Och som ni ser är det med 5 skruvar.

Tanken med detta arrangemang är att kotorna ska växa ihop. Det är därför de där bitarna som ersätter mellankotsdiskarna är som ett galler.

Tisdagen den 20 december kl 14:30 ska jag på återbesök nr 2. Då ska de röntga igen. De ska då se om det skett någon s.k. bennybildning. Och då får jag träffa doktorn som opererade mig.
 
2005-11-29

Var ute och promenerade med hunden. Det började snöa. Kul! Tills jag halkade! KL 12:15 försvann marken under mig. Jag hamnade lite på vänster sida och allt känns OK. Men bäst att notera det.
 
2005-12-20
Då har jag varit till Sahlgrenska på återbesök 2. Denna gång till operatören.

I går skickade jag mina frågor till Doktorn, via ePost.

Först var jag till röntgen 13:40. Sedan till Ortopedmottagningen 14:30. Klockan han bli 15:05 innan Doktorn kom så egentligen skulle jag väll kräva tillbaka de där 300 SKR? Men va f-n då påverkar det ju när frikortet går igång?

Nåja in till doktorn kom jag. Och först fick jag veta att läkning har kommit igång och att det såg bra ut, på röntgenplåtarna, och att det nu är dags att börja med rehabiliteringen och då med sjukgymnastik, först och främst.

Jag hade ju med mig frågorna som jag skickade så jag utgår från dem. Med de svar jag uppfattade att jag fick:
  1. Vecka 52-2005/01-2006 ska jag börja med Sjukgymnastik enligt Svenska Nackstudien. Vad innebär det? Vart vänder jag mig?
    Svar: Jag är inte med i någon nackstudie. Jag fick fel papper av sjukgymnasten. Jag ska till vanlig sjukgymnast på min hemort. Operatördoktorn skriver remiss. [Remissen fick dock fel personnamn. Fick ringa nästa dag och kolla hur vi skulle göra]
  2. Fram till dess, och till en början vad ska jag undvika att göra?
    Svar: Inga tunga lyft (under kommande 12 månader). Annars samma som tidigare.
  3. Kommer känseln tillbaka i höger tumme?
    Svar: Eftersom jag hade full känsel i tummen dagen efter operationen så är sannolikheten stor att jag får full känsel tillbaka, men det kan ta tid.
  4. Lutar jag överkroppen och huvudet framåt och håller det så, börjar det efter en liten stund att "bränna" i höger tumfingertopp. Vad kommer det sig?
    Svar: Helt normalt, nerverna är långt ifrån reparerade. Men detta kommer troligtvis att försvinna med tiden.
  5. Finns det någon hjälp för min Tinnitus/väsandet? Speciellt när jag ligger, insomnande och uppvaknandet.
    Svar: Operatördoktorn menar att den typ av väsande jag har är helt relaterad till muskelspänningar. När jag är rehabiliterad och klar kommer väsandet att försvinna.(?) [De har lite olika besked kollegorna.]
  6. Finns det hjälp för dunkandet/"duttandet" i vänster öra?
    Svar: Hänger ihop med väsandet och muskelspänningar kommer troligtvis också att försvinna efter rehabiliteringsperioden.
  7. Hur förebygger jag återfall?
    Svar: Generellt: Undvik aktiviteter där nacken är bakåtböjd och inga tunga lyft. Ska jag lyfta gör då det med bägge händerna och nära kroppen.
  8. Om jag nu inte hade blivit opererad, med tanke på hur det såg ut, där inne, hur allvarligt var det?
    Svar: Kanske oförändrat. Troligtvis sämre.
  9. När kan jag börja belasta "fullt"?
    Svar: Tidigast efter rehabiliteringsperioden som jag får räkna med blir ca 12 månader.
  10. Ländryggen blir fort uttröttad och jag får ofta värk - vad göra?
    Svar: Besvär i nacke och ländrygg hänger ihop. Vi ska avvakta rehabiliteringen av nacken och så får vi ta itu med ländryggen senare.

Sedan lade jag till några extrafrågor:

  1. Hunden och nosgrimma?
    Svar: Fortsätt med det hela rehabiliteringsperioden eller tills jag känner mig tillräckligt stark.
  2. Kan operatördoktorn tänka sig att skriva några rader till ortopdedoktorn på NÄL?
    Svar: Jodå, det skulle Dr göra. Han skickar detta återbesöks anteckningar samt operationsberättelsen till aktuell ortopeddoktor på NÄL!

Övrigt: Forskningen på om operation påverkar återfallsfrekvensen är motsägelsefull - det finns två läger. Operatördoktorns uppfattning är dock att stelopererar man över två nivåer så är prognosen bättre.

Anledningen till att det "bara" sitter fem skruvar i nacken på mig är att egentligen hade det räckt med 4 men man sätter en i mitten "för säkerhets skull".

Jag fick ta mig tillbaka till Röntgen. De hade märkt bilderna fel och så var det någon vinkel de missat. Följden blev att jag inte fick några plåtar med mig hem.

Jag ska till operatördoktorn för "slutbesök" om 2-3 månader. Kallelse kommer.
 
2005-12-23
Kan inte sova p.g.a. väsandet i huvudet.

I går ringde jag till Distriktssjukgymnastiken och fick löfte om en tid inom några veckor. Jag tillhörde prioritet 2, vad det nu innebär?
 
2005-12-28
Fick kallelse till distriktssjukgymnastiken i går. Jag ska dit den 4/1-06 kl 13:00.

 

<<2001

<<2002

<<2003

<<2004

 

>>2006

2007-ff (min-Wiki) >>
>>Vad händer nu? blogg.ngn.nu
>>Frågor till experterna

 

<< 2004

>> 2006

 

Kommentarer?: nisse@ngn.nu
Uppdaterad: 2011-03-16