<< 2003

Vad händer nu? blogg.ngn.nu

>> 2005

 

2004
 
 

Den 14 januari var jag på en vanlig slätröntgen. Den visade inga förändringar jämfört med  slätröntgen den 5 december 2001. Ländrygg och bäcken röntgades också vid detta tillfälle. Eventuellt hade jag en något uträtad s.k. lordos ("ländryggsböjen"). 

Den 17 mars kom jag till slut till en magnetröntgen (MR) på NÄL, Trollhättan.

Främsta anledningen var att jag inte blev bättre. Tvärtom jag blev sakta sämre.

Jag har nog inte nämnt det tidigare så jag gör det nu. Jag köper alla röntgenplåtar och begär kopior på alla remisser och remissvar. 

En nackdel med detta är att doktorerna bli lite skeptiska. Av vilken anledning begriper jag inte riktigt. Men man ser på en del att de tycker att de har att göra med en underlig jäkel. Kanske är han lite hysterisk?

Det där får man lära säg att ha överseende med. Jag vill ha dessa kopior för att själv hålla ordning, på mig själv.

Att köpa kopior på röntgenplåtar och plåtar från magnetröntgen handlar mer om att jag är nyfiken och vill själv kolla och vrida och vända och lära mig!

Nu har jag ju fördelen att jag begriper ju vad det är jag ser på de där plåtarna. Det är det ju inte alla som gör.

Ska passa på att nämna en lite underlig sak i samband med magnetröntgen. En magnetröntgen går till så att kroppen utsätts för en ruggigt kraftig magnetisk laddning vilket får ett specifikt ämne, att så att säga ställa sig åt samma håll och sedan när magnetismen stängs av så åtgår detta ämne till sitt ursprungliga läge. Beroende på vilken typ av vävnad, organ detta ämne finns i går det olika fort. Detta mäts med känslig mätutrustning och sedan beräknar en dator alla uppgifterna och man får en uppgift om en specifik punkts tredimensionella läge och densitet. Detta är en digital bearbetning. 
Nu till det underliga. Det går inte att få denna digitala information? De har inte tekniken för det på alla sjukhus. Så de skriver ut informationen på röntgenplåtar? I förhållandevis pyttesmå bilder där detaljerna ibland är svåra att se?

Här har de alltså en teknik där de i princip skulle kunna få en perfekt tredimensionell bild av vilken vävnad de nu var intresserade av och i dator kunna vrida och vända på den och precis "peka" var de vill "skära upp" och titta närmre.

Nerver & muskler har dock MR svårt att direkt särskilja. Det krävs det specifik kontrast till.

Så, jag får nöja mig med små bilder på röntgenplåtar som jag sedan med lite speciell ljusteknik skannar och på så sätt digitaliserar informationen, igen? 

På NÄL, inom NU-sjukvården, har de "digitaliserat", röntgen. Exakt i vilken omfattning känner jag inte till. Men det låter ju som om man utnyttjar tekniken i rätt riktning.

Bild 4.01a
Magnetröntgen på normal ryggrad

Bild 4.01b
Magnetröntgen på min ryggrad

Med bilderna 4.01a&b försöker jag visa skillnaderna mellan en frisk halsryggrad och min halsryggrad.
Jag har också märkt respektive kota med "sin" beteckning. 
Tittar Ni på bild 4.01a så ser ni en halsryggrad som är "rak" och endast lätt böjd, bakåt. 
Den grå "strängen" mitt i bilden är ryggmärgen. Det vita på ömse sidor om den grå strängen är fett som skyddar ryggmärgen. I detta utrymme finns också ryggmärgens blodförsörjning. 
Titta nu på bild 4.01b. Först ser ni att den (min) halsryggrad är mer böjd, bakåt. Det beror troligtvis på två saker; 1. att klämda nerver signalerar till muskler i nacken att dra ihop sig. 2. att det sker en liten kotförskjutning, framåt, i och med att diskarna" trycks ihop.
Ni ser också att fettet som omger ryggmärgen är "bortpressat" i nivåerna C4-C7. 
Ni ser också att det "buktar" in extra mellan kotorna C4-C5 & C5-C6. Det är sannolikt benpålagringar. Det kan också vara "stelnade" diskbråck.

Vi ska fortsätta analysen av magnetröntgenundersökningen. Vi ska nu "titta" på bilder som "skivar" upp halsryggraden på "andra hållet", horisontalt.

 

Mina tvärgående magnetröntgenbilder.

Bild 4.02.10. Den längsgående bilden som visar positionen på tvärgående bilderna här nedan.
Lägg märke till att man tittar på bilderna "underifrån". Det är därför det är så konstigt med "R":et till vänster vilket betyder höger som i Right.
Och i bilderna nedan är "uppåt" i bilden "framåt" på halsen och "ned" i bilden är "bakåt" mot nacken.
Bild 4.02.28. Nivå: Kota C4. 
En bild som visar vilket utrymme ryggmärgen normalt ska ha.
Den grå lite "hjärtformade" ovalen i mitten är ryggmärgen. Det ljusa runt om är fett som omger ryggmärgen. Rakt "norr" om mitten skymtar en stor svart rund oval, det är det som kallas kotkroppen för kota C4. De ljusa fläckarna på var sin sida om den stora mörka är blodkärl, artärer, vilka går upp till hjärnan. Det är bara i halsryggraden blodkärl har speciella hål i kotorna. Den stora ljusare grå "massan" i bildens nedre halva är muskler. I bildens övre del syns ett antal ljusare "bollar". Uppifrån räknat, på ömse sidor är; nr 1 artärer och nr 2 de stora halsvenerna.
Bild 4.02.31. Nivå: Kota C4-C5.
Här ser vi att ryggmärgen har lite mindre utrymme. Men det är fortfarande plats för "hela" ryggmärgen. Ryggmärken är dock mer "trekantig". Normalt ska den vara rund, lite oval, svagt "hjärtformad".
Bild 4.02.33. Nivå: Kota C5.
Den här bilden tog jag med för att visa hur det kan se ut när en del av "kotkanten" hänger ned och bildar en "ficka". Då kan det se ut som ovan. I mitten "norr" om ryggmärgen (grå trekant i mitten) och den stora svarta "ovala klumpen", kotkroppen, ser ni en smal svart "remsa". Det är "överhänget". Notera också att ryggmärgen här är mer "platt trekantig".
Bild 4.02.35. Nivå: Kota C5-C6.
Den nivå jag har mest besvär från. Här ser ni att inget utrymme finns kvar för fettet. Och ryggmärgen är "deformerad". Den är här "tvingad" till att anpassa sig efter det utrymme som finns kvar. Strax "söder" om ryggmärgen ser man hur kotkanterna har ganska kraftiga bentillväxningar s.k. stenoser. Även "norr" om ryggmärgen misstänks det att det är bentillväxningar.
Bild 4.02.42. Nivå: Kota C7.
En bild som visar vilket utrymme ryggmärgen normalt ska ha.

Jag hade en ambition att hitta normala jämförbara bilder att sätta bredvid. Det var svårare än vad jag först trodde. 
För att det ska bli riktigt "rättvist" bör de ju hamna så nära "min" nivå som möjligt. Det var för det första väldigt svårt att hitta MR-bilder på normala personer över huvudet taget. Fanns det så var de väldigt "olika" mina bilder och då speciellt i kontrasten.
Så jag valde att lägga en "normal" bild (4.02.28) först och en sist (4.02.42). Sedan kan ni ju själva jämföra. Och för att göra det enkelt har jag här nedan lagt dem mer närmre varandra.



Bild 4.02.10-42
Från vänster till höger: Bild 4.02.10, 28, 31, 33, 35 och 42
2004-03-17: MR HALSRYGG R1 
Rutin-MR utan kontrast.

Tidigare slätröntgen, senast jan -04, visar på låga disker motsv nivåerna C4 - C5 och C5 - C6 och i association till detta måttliga degenerativa pålagringar, däribland bilat påverkan på intervertebralforamina, Aktuell MR-us vidimerar denna bild med låga disknivåer enl ovan.

I nivå C4 - C5 buktar disken dorsalt med en karaktär av ett litet centralt diskbråck vilket tangerar medullan i medellinjen. Ingen egentlig kompression av sistnämnda men det perimedullära fettet är generellt reducerat i denna nivå. Här föreligger också lätta förträngningar av båda intervertebralforamia till följd av pålagringar på bakre kotkroppskanterna.

I C5 - C5 nivå buktar också disken dorsalt inkl ett litet centralt diskbråck vilket tangerar och lätt buktar in i medullans främre omfång inkl lätt medullär kompression. Däremot ingen säkra medullära signalförändringar. Också här saknas, mer påtagligt, perimedullärt fett och intervertebralforamina bilat är måttligt inskränkta sekundärt till pålagringar kända från slät-rtg.

I nivå C6 - C7 föreligger mer normala diskförhållanden inkl intakta intervertebralformaina bilat.

- I nivåerna C4 - C5 och C5 - C6 finns centrala, små diskbråck vilka tangerar och i sistnämnda fall buktar in i/& lätt komprimerar medullan. I nämnda nivåer, speciellt sistnämnda, är därtill det perimedullära fettet inskränkt. I övrigt föreligger måttliga inskränkningar intervertebralforamen bilat i nämnda nivåer.

TextScanning 4.01
Inscannad text från Röntgensvaret avseende magnetröntgen 17 mars 2004.
Kommenterarer och förklaringar:
I tredje stycket första raden "C5-C5" ska troligtvis vara "C5-C6".
Intervertebralforamina: Det "hål" som bildas "utmed" ryggradens sidor av "urgröpningar" i kotornas undersida och ovansida. I dessa "hål" löper ryggmärgsnerverna ut.
Medullan: Ryggmärgen
Perimedulära fettet: Ett skyddande fettlager som ligger närmast ryggmärgen.
 

Läkarbesök.
Den 1 april händer något märkligt. Jag träffar samma ortopedöverläkare som jag besökte i februari 2002, Dr HL.
Mina slätröntgenplåtar hänger på visningstavlan när vi kommer in. Mina magnetröntgenbilder ligger i ett brunt fodral. 

Doktorn kommer in, med röntgensvaret, TextScanning 4.01, i sin hand. Han läser högt texten och säger sedan att detta är inget man behöver bry sig om. Det är mycket vanliga fynd och att dessa fynd skulle ha något med mina besvär att göra det trodde han inte. Han fortsatte med att han inte kunde hjälpa mig bl.a. beroende på att han var endast en "halv" läkare?
Någon specialistremiss till t.ex. specialkliniken i Jönköping ville han inte skriva eftersom: "De inte kunde mer än vad han kunde". 
Och någon remiss till Neurolog ville han inte skriva det heller för: "Det blir billigare om din husläkare skriver den." 

Jag var mer eller mindre "paralyserad" efter det besöket. Jag förstod snart att han sannolikt inte ens tittat på magnetröntgenplåtarna.

 
04 04 01
HL
/ass

 

Dok datum 2004-04-06
Remiss dr AL Torpa VC

Pat åter. Har en uttalad symptomatologi. Bifogar pat:s egen beskrivning. Sammanfattningsvis handlar det om dels viss kranial nervpåverkan med trummande och pulserande i örat, huvudvärk bakom hö öga. Dessutom muskelsammandragningar framför allt nacke, axelregionen. Dessutom så har han ngn slags värk nere i hö lår, ljumske som strålar ut i scrotum. Kommer av och till. Tidvis kan det vara borta. Kan också känna en brännande känsla i dom mellersta tårna på hö sida när han lägger sig ibland. Kan också känna att pat har ett sensibilitetsbortfall i tummens radiala sida, i viss mån tenarregionen. Har haft detta i många år.
Status
AT Rätt gott och opåverkad. Rör sig ledigt.
Ls nacke Har god rörlighet i nacken. Vä dock inte riktigt lika bra som åt hö. Når med hakan mot bröstet och kan titta i taket.
Ls Armar Har normal sensibilitet i bägge armarna frånsett lite annorlunda på radialsidan underarmen strålande ner mot tummens radialsida. Övr fingrar u.a. God kraft i alla överarms- och underarmsmuskulatur. Rör normalt i handleden. Tinell och Phalen handled neg. Grov kraft i fingrarna u.a. Detta vid spretning, pincettgrepp, dorsal- och volar­flexion
Ls rygg Normalkonfig.
Höfter Normal rörlighet i bägge höfterna utan ngn ändlägessmärta.
Rygg distalt Lasegue neg.
Reflexer Bilat lika. Grov sensibilitet underbenen u.a. Tåextensorer och tå­flexorer u.a. Grov kraft u.a.
BED

Ett skäligen normalt status frånsett sin tumme — känselbortfall. Skulle tro att detta är en radiell påverkan från nacken. MR gav ju dock inte några hållpunkter för ngt större diskbråck eller liknande. Jag tycker ändå väl att en neurolog skall bedöma det hela. När det gäller kranialnerverna är jag för dålig på detta. Dessutom kan man få en indikation om det skulle vara ngn inklämning av nervus cutanus femoris lateralis på låret vilket beskrivningen talar för lite.

Jag tycker att han kan få fortsätta träna fullt ut med sjukgymn.
Det finns inga hinder för detta. Däremot bör väl inrem skriva en remiss till neurologen för bedömning.

Diagnos Idem M 53.1
Remissvar
Remissvar från 2004-04-01
 
 

På något sätt "tog jag mig samman". Jag kontaktade sjukgymnastiken. Vi hade ju nu bilder på hur det såg ut och vi kunde då lägga upp ett träningsprogram för det.

Det blev först akupunktur.
Den här akupunkturbehandlingen var emellan åt smått "komisk". Enligt sjukgymnasten hade jag utvecklat något de kallar "apelsinhud". Det får man om ens muskler har varit spända under en längre period.
De spända musklerna "stoppar" delvis blodgenomströmningen till huden. Huden blir "läderartad".

Det hade emellanåt den lustiga effekten att sjukgymnasten inte fick in nålarna där han hade tänkt sig det. De böjdes.

Och hade han väl fått in nålen genom den sega huden så hände det att den böjde sig ändå. Mina muskler kunde vara väldigt spända emellanåt. Så spända så att det inte gick att sticka en akupunkturnål i dem. Så då fick den läggas utmed muskeln i stället.

Den typ av akupunktur jag fick var s.k. TENS. Det står för Transkutan Elektrisk NervStimulering. "Transkutan" betyder "via/genom huden".

Jag fick oftast ca 12 nålar och till 8 kopplades ström. Det var inte speciellt njutningsfullt, men vad gör man inte för att eventuellt nå en förbättring?

Efter de första behandlingarna var jag helt slut. Sov i flera timmar när jag kom hem.

Efter ca 5 behandlingar vände det. Jag kände att jag v ar trött och svag när jag gick till akupunkturen och nästan skuttade därifrån.

Eftersom akupunkturen hade så god effekt på mig ville sjukgymnasten gå vidare, utöver den normala behandlingsomgången om 10ggr. Så vi fortsatte till 12ggr. Sedan kom semestrarna.

Jag fick med mig en hemmavariant av TENS. Först med två elektroder sedan med fyra. Då är det inte nålar utan plattor man fäster på huden med en elektriskt ledande gel emellan.

Detta använde jag dagligen över hela sommaren. Började dock känna att jag blev visserligen något mer avslappnad i övre delen av ryggen men besvären i armarna ökade?

 

Sjukpensionering.
I maj 2004 tvingades jag till tidsbegränsad sjukersättning, 1,5 år, t.o.m. aug 2005.

Beskedet kom som en chock.
Handläggaren ringde och meddelade att jag skulle "erbjudas" tidsbegränsad sjukersättning. På min fråga om "erbjudas" innebar att jag kunde tacka nej blev hennes svar "Nej". Märkligt "erbjudande".

Jag blev givetvis upprörd eftersom detta skulle innebära ytterligare ekonomisk försämring i en redan ansträngd ekonomi.

Jag läste aktuella lagar och kom snart fram till att det F-kassan gjorde hade de laglig rätt att göra men knappast etisk och det stämde inte med deras "uppdrag".

Vid ett tillfälle fick jag prata med en sektionschef. Denne sa till mig att: "om jag inte var nöjd med handläggningen så kunde jag ju friskskriva mig." Vad svarar man på det? Jag blev stum. Synd att jag inte JO-anmälde det puckot vid det tillfället.

Jag försökte ha tät kommunikation med min handläggare eftersom jag ansåg att det inte gått rätt till. Enligt lagen ska framläggandet till socialförsäkringsnämnden föregås av en utredning som jag ska vara informerad om. Dessutom ska alla andra möjligheter först vara prövade. Dessutom är det bara i tveksamma fall som handläggaren ska belasta nämnden med ett sådant här ärende.

Inget av detta fick jag gehör för. För att "kollra bort" det hela bytte de handläggare. Jag bad då, enligt lagen, att få delta på socialförsäkringens möte då de behandlade min s.k. ansökan om tidsbegränsad sjukersättning. Jag ville vet hur detta skulle förbättra och underlätta mitt tillstånd.

Jag kämpade och slet för att försöka få rätt. jag kontaktade Riksförsäkringsverket och Regeringens socialförsäkringsutskott. Ingen respons. Kalla handen. Så jag gav upp. Jag orkade inte.

Som tur är har jag kvar min fasta anställning och det innebär att jag har en arbetsgivarförsäkring, afa, som ett extra skydd vid inkomstbortfall och långtidssjukskrivning. I mitt fall handlar det om ca 2500 SKR netto per månad. 
Totalt "tappar" jag ca 4000 SKR netto per månad, på att vara ofrivilligt sjuk. Jag vill jobba, men kan inte.
Det känns j-gt tung att mitt i detta läsa hur borgare vill sänka ersättningen ytterligare för att de har en teori om att då skulle fler säkert välja att gå tillbaka till jobbet. Precis som om man har ett val?

Jag sänder en tanke till alla de stackare som inte har/hade afa - skyddet. 

 

Remisser
R1: Min vårdcentralsläkare skickade en remiss till Neurologen på NÄL i april 2004.

I maj 2004 får jag ett svar från Neuorolgen på NÄL där jag informeras om att jag blivit placerad i "Kategori 3". Vilket då betydde följande:

"KATEGORI 3:
Symptom/fynd där neurologisk bedömning kan vara av värde men som av kapacitetsskäl ej kan handläggas inom sektionen.
Remissvar har sänts till inremitterande läkare med förslag till handläggning. Ni ombedes kontakta inremitterande läkare."

Jag får också veta att väntetiden är mer än 48 månader.

Jag kontaktar givetvis min vårdcentralsläkare. Hon har inget remissvar fått. Så "vi" bestämmer att skicka remiss till Neurologen på Sahlgrenska och avvaktar remissvaret från Neurologen på NÄL.

Hösten 2004. Inget remissvar från Neurologen på NÄL. Jag kontaktar dem då och får veta att det svar jag fick från dem 040426 skulle ha uppfattas som ett remissvar.
När jag då påpekar att det inte stod så i "svaret" så får jag beskedet att de ska skicka mig ett nytt.

Och här är citat från det papperet:
"KATEGORI 3:
Symptom/fynd där neurologisk bedömning kan vara av värde men som av kapacitetsskäl ej kan handläggas inom sektionen.
Föreslår att ni söker hjälp via vårdcentral."

Jag kontaktar återigen Neorologen på NÄL och påpekar att det inte är samma lydelse under kategori 3. Och att den förra lydelsen gav både mig och min vårdcentralsläkare uppfattningen att det dels skulle komma ett remissvar och dels ett förslag på vidare handläggning samt att jag också var placerad i kö.
Jag får då veta att vårdcentralerna har fått information om förhållandena och om jag talar med min vårdcentralsläkare kommer jag att få rätt information. När jag då påpekar att jag ringer "på uppdrag" av min vårdcentralsläkare och att de inte har eller har fått någon sådan information, ja då avslutades samtalet mer eller mindre.

 

R2: Min vårdcentralsläkare skickar en remiss (second opinion) till neuroortopediska enheten Ryhov i Jönköping.

Den kom tillbaka med motivering om att eftersom VGregionen beslutat att inte betala behandling hos dem så var det ingen ide att de ägnade den (mig) någon tid. 

Jag gjorde då så att jag kontaktade neuroortopeden i Jönköping och fick pratat med en avdelningssekreterare som lovade lägga min journal på avdelningschefens bord. Med en speciell notering om att det handlade om en "second opinion".

Det går ett tag, jag får sedan en kallelse till en telefontid. 

041201 pratar jag med kirurg på Neuroortopediska i Jönköping. Resultatet av det telefonsamtalet blir följande remissvar: 

 
Patienten har kontaktat mottagningen och bokats in på en telefontid med anledning av ovanstående remiss, där nackbesvär med rizopati C6 höger sedan 2001 beskrivs. Han berättar att han nu blivit sämre och dels fått symtom även från vänster arm, men även noterat en svaghet i benen vid promenader. MRT av halsryggen 2004-03-17 NÄL visar cervikal spinal stenos i nivåerna C4/5 och C5/6, där det är trängst i nedre nivån. Stenosen i denna nivå C5/6 är av den grad att den väl kan ge en cervikal rizopati liksom cervikal myelopati. Neurologisk bedömning är tydligen planerad i hemlandstinget, men oklart var den blir med tanke på väntetiderna. Rekommenderar att utredning hos neurolog eller nackkirurg sker efter prioritering med tanke på möjligheterna av en cervikal myelopati. Patienten är informerad att han enligt aktuella beskeden från Västra Götaland ej kan få remiss till oss för kirurgi här utan man hänvisar till Sahlgrenska sjukhuset.
Remissvar: R2
 

Det kändes som en enorm befrielse att få detta svar i mina händer. En specialist som tog mina fynd och besvär på allvar.

 

R3: Innan detta svar (R2) hann komma skickades remiss till Neurologen på Sahlgrenska.

Jag väntade ett tag, och så lite till. Då ringde jag ned till Neurologen på Sahlgrenska och frågade hur jag "låg till".

Då får jag till svar att läkaren som läst remissen gjorde bedömningen att jag hörde hemma på NÄL's Neurolog, så remissen hade skickats vidare dit.

Jag upplyser personen i andra ändan av telefonnätet om att jag och min vårdcentralsläkare redan skickat en remiss dit och fått svaret tillbaka att väntetiden är 48 månader samt att de rekommenderade oss att då söka annan Neurolog.

Jag vill också veta vad läkaren heter som gjort denna bedömning. En bedömning som i min mening verkar högst märklig.

Jag får inte veta annat än att det var en tillfällig doktor som nu inte arbetar där?

 
Patientnämnden:

Det är i detta läget, november 2005, jag tar kontakt med patientnämnden, Där får jag en bra kontakt. Och handläggaren lovar att kolla upp hur det ligger till.

Tyvärr "släpper" handläggaren, inom VGregionen, senare mitt "fall" när denne får veta att jag får tid på Sahlgrenska.
Efter flera påstötningar, ger jag upp. Jag ville veta mer om remissen som "försvann" på Sahlgrenska Neurolog.
Den dök aldrig upp på Neurologen på NÄL dit den skulle ha skickats.

 

R4: Denna remiss skickas till Neurologen Kärnsjukhuset i Skövde.

2005-01-04 får jag en remissbekräftelse från Skövde

2005-03-17 får jag en kallelse till Neurolog- mottagningen, Kärnsjukhuset i Skövde, överläkare PS, onsdagen den 30 mars 2005, kl 09:30. Remissvaret.

 

R5: Nästa remiss skickas till Ortopeden på Sahlgrenska, 2004-12-14. Vi har då fått svaret från Neuroortopeden i Jönköping (R2).

2005-02-28 får besked om att jag kommer att få tid tidigast i april.

2005-03-03 får jag kallelsen. Tisdagen den 12 april 2005 kl 15:00 ska jag till Ortoped- mottagningen SU/Sahlgrenska och träffa Dr OH. Remissvaret.

 
Strängnäs:

I början på året skickar jag uppgifter till Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs, via internet.

I slutet på november får jag ett telefonsamtal därifrån. Jag hade missat att fylla från vilket sjukhus de skulle beställa röntgenplåtarna.

2005-03-17 får jag en kallelse till Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs (privat), Dr MR, torsdagen den 28 april 2005, kl 14:00.

2005-05-03 får jag ny kallelse; onsdagen 10 augusti 2005 kl 14:00.

2005-05-19 avbokade jag tiden i Strängnäs. Tack för allt besvär!

 
 

<<2001

<<2002

<<2003

 

>>2005

>>2006

2007-ff (min-Wiki) >>
>>Vad händer nu? blogg.ngn.nu
>>Frågor till experterna

 

<< 2003

>> 2005

 

Kommentarer?: nisse@ngn.nu Uppdaterad: 2010-02-02