Det var en befrielse att bli av med ryggsmärtan
Kerstin fick diskbråck efter ett fall. Hon hade en fruktansvärd smärta i ryggen och tappade även känseln i foten.
Hon blev lycklig när läkarna sa att de ville operera.


Jag fick åka hem från sjukhuset samma dag som jag hade opererats berättar Kerstin.

Ryggen värkte och Kerstin tappade känseln i foten efter smällen hon fick på handbollsmatchen.
— Det var en otrolig smärta i ryggen och benet. Till slut stod jag inte ut längre.
Kerstin Lidén är en 49-årig arkeologiprofessor och tvåbarnsmamma som gillar att idrotta. Till vardags arbetar hon på ett arkeologiskt forsknings- laboratorium, och hennes specialitet är att undersöka gamla ben för att ta reda på vad man åt i förhistorisk tid.
Kerstin är en sportig typ, och i samband med en handbollsmatch i oktober 2008 råkade hon ut för en förtretlig olycka som i sin tur ledde till diskbråck!
- Handboll är en fysisk och emellanåt ganska brutal sport. En medspelare lyfte upp mig och slängde ner mig i golvet, jag landade på baken. Det gjorde naturligtvis vansinnigt ont.

DET GJORDE OTROLIGT ONT
Blev det ambulans till sjukhuset?
Nej nej, jag reste mig och fortsatte matchen! Men ryggen började smärta mer och mer, och efter en dryg månad blev det så illa att jag var tvungen att sjukskriva mig.
Det var en otrolig smärta i benet och ryggen, ischiasnerven var klämd. Hon hade känselbortfall i foten och gick till sin husläkare och fick smärtlindrande medicin. Och en remiss till magnetröntgen som visade på ett diskbråck.
- Jag fick remiss till Stockholm Spine Center, och där beslutade man att jag skulle opereras. Det som avgjorde var enligt läkaren att jag har “höga krav på mitt liv”! Lite märkligt tyckte jag
— jag ville få tillbaka min rörlighet och bli smärtfri, det kan väl knappast kallas “höga krav”! Men jag blev självklart glad över beslutet.

NU ÄR JAG SMÄRTFRI
Fram till operationen tre veckor senare tog Kerstin smärtstillande tabletter i så pass höga doser att hon kände sig lite snurrig och så okoncentrerad att hon inte kunde jobba. Operationen gjordes under narkos, tidigt en morgon. När Kerstin vaknade upp hade hon ingen annan smärta än den som fanns i operationsärret.
— Det var en enorm lättnad. Allt det onda i ryggen var helt borta. Jag fick åka hem samma dag, så snart jag kände mig klar i huvudet och kunde gå på toaletten. Jag måste säga att det är fantastiskt, utvecklingen har verkligen gått framåt. Min mamma är opererad för diskbråck två gånger. När hon opererades för femton år sedan låg hon inlagd tre veckor på sjukhus och var sjukskriven i ett halvår! berättar Kerstin.

En vecka efter operationen började Kerstin jobba igen - i princip helt smärtfri.
— Nu, fyra veckor efter operationen, kan jag göra allt fysiskt som inte direkt belastar ryggen. Jag cyklar till jobbet varje dag. Jag längtar efter att börja springa, och det bör gå bra om ytterligare ett par veckor. Snart räknar jag med att spela handboll igen!

Om diskbråcket inte läker kan man operera
Många diskbråck läker av sig självt, men man ska inte vänta för länge med operation. Operationen är relativt liten och de flesta blir mycket bättre — eller helt bra, säger ortopedspecialist Tycho Tullberg.


— Man får en intensiv brännande smärta av diskbråck, säger doktor Tullberg.

Diskbråck är mycket vanligare än man tror, berättar Tycho Tullberg, överläkare och verksamhetschef vid Stockholm Spine Center.
— Om man röntgar friska 40-åringar är nästan en tredjedel drabbade av diskbråck, men har aldrig haft ont.
Varför får man diskbråck?
— Diskbråck får man nästan aldrig av olyckor eller arbetsskador. En frisk disk kan man nästan inte ha sönder! Diskarna blir skörare i takt med att man åldras, diskbråck är också starkt ärftligt. Finns det “i släkten” kan man få diskbråck på flera ställen, i ländryggen och/eller hal sryggen.
Diskarna, eller mellankotskivorna, med sitt fibrösa (trådiga) ytterhölje och sin mjuka gelékärna, utsätts dagligen för enorma påfrestningar, så det är egentligen inte konstigt att de ibland säger ifrån.
När en disk i ryggen går sönder får man diskbråck. Ytterhöljet buktar ut och spricker, och vävnad från disken tränger ut.
— Man får ofta en intensiv, brännande smärta som känns dygnet runt. Smärtan vid diskbråck är svår att påverka med vanliga smärtmediciner. Vid ett diskbråck har man ofta ett tryck på en nervrot och då strålar smärtan ut i benen. Det kan göra riktigt ont! Denna speciella smärta kallas neurogen eller neuropatisk smärta, säger Tycho Tullberg.
Det finns vissa mediciner som kan ge lindring, bland annat epilepsimediciner. Och vissa blockader. Det kan man pröva medan man väntar på en eventuell operation.
— Även beteendeterapi (KBT) kan göra nytta i en del fall.
I vissa fall kan det vara nödvändigt med en operation. I dag kan man operera med så kallad mikrokirurgi, som gör ingreppet mer skonsamt för patienten, säger Tullberg.
— Vi vill att det ska gå en viss tid innan vi beslutar om operation, för att se om det blir en spontan läkning. Men man ska inte vänta för länge.
Opererar vi sex till åtta veckor efter att det börjat göra ont blir resultatet bättre än om vi väntar. Har patienten haft ischiassmärtor under en månad är det dags att göra en magnetröntgen och få en remiss till ortopedläkare.
— Det är en relativt liten operation, och hos oss går hälften av patienterna hem samma dag. Enligt Nationella Ryggregistret blir 80—90 procent helt bra eller mycket bättre.
Efter en lyckad diskbråcksoperation blir man smärtfri, och om man är flitig med att träna upp sin rörlighet under ledning av en sjukgymnast, kan man oftast leva normalt efter ett par månader.
Finns det något man kan göra för att förebygga diskbråck — om man vet att det “finns i släkten”?
— Tyvärr inte. Men man ska definitivt inte vara överdrivet rädd om sig och undvika att motionera och träna. Regelbunden fysisk aktivitet motverkar ryggbesvär i allmänhet, men det finns ingen speciell träning som kan hindra en sjuk disk från att börja göra ont, säger Tycho Tullberg.

Man kan hjälpa kroppen att dämpa smärtan
Det onda i samband med diskbråck framkallar ofta nya smärtor i kroppen i och med att man spänner sig. Mycket är vunnet när man kan behandla det, säger kiropraktor Loas Ahiborg.


När man har riktigt ont spänner man sig och får ännu ondare. Det måste man få hjälp med, säger Loas Ahlborg, kiropraktor.

Normalt behöver man inte operera ett diskbråck, säger Loas Ahlborg som är legitimerad kiropraktor.
Faktum är att bråcket över tid har en tendens att bli bättre. Smärtorna försvinner och när man jämför patienter som opererats med dem som inte genomgått kirurgi, så är det inga större skillnader efter några år. Ett diskbråck läker alltså i de flesta fall spontant med tiden.
— Jag menar förstås inte att man ska ignorera vare sig smärtan eller symtomen. Ibland måste man operera ett diskbråck, men man ska också fundera på vad som orsakat det onda. Jag menar att diskbråck liksom exempelvis ryggskott och andra smärttillstånd är signaler till oss om att något i kroppen är fel. Och dessa signaler måste vi ta på allvar.
Det finns de som menar att man kan behandla och bota diskbråck utan operation. Det tror Loas Ahlborg inte på.
— Jag tror att det är nys. Däremot kan man behandla människan så att kroppen får så bra förutsättningar som möjligt att läka och att själv dämpa smärtan. Det onda i samband med ett diskbråck kommer inte bara från bråcket. Smärta framkallar nya spänningar och smärtor. Och det kan man råda bot på, menar han.

KROPPEN MÅSTE FÅ CHANS ATT LÄKAS
De spänningar som gör det svårt eller ibland omöjligt att röra sig som vanligt när det gör ont är viktiga skyddsmekanismer i det akuta skedet. Men när “skyddet” får hålla på för länge kan det övergå i ett nytt beteende eller rörelsemönster som i sig orsakar mera smärta. Och det kan man behandla på olika sätt.
Loas Ahiborg arbetar på Ryggrörelsen i Stockholm. Han använder en mjuk form av kiropraktik som går ut på att lära om och skaffa nya och bättre sätt att både “hålla sig” och förhålla sig.
— Det är väldigt viktigt att skapa nya vanor som ger kroppen en möjlighet att läkas. Vi måste lära oss att lyssna på kroppens signaler. Jag menar att diskbråck liksom exempelvis ryggskott och andra smärttillstånd är signaler till oss om att något är fel, inte bara i kroppen utan i vår livsföring och våra beteenden. Och dessa signaler måste vi ta på allvar.
— När vi blir bättre på det behöver kroppen inte skrika lika högt.

Så här mycket tar ryggen stryk

När du sitter på en stol och böjer dig ner och knyter skorna, belastar du den nedersta disken i ryggraden med ungefär 140 kilo!
Om du lyfter en börda pa 50 kilo blir belastningen på disken upp till 300 kilo.